Stämningsfull Sibeliuskväll i Lappträsk
Den finländska musikens dag och nationalkompositören Jean Sibelius födelsedaf firades finstämt i Lappträsk i tisdags. Samtidigt uppmärksammade man att namnet Sibelius är härlett från Sibbesgården i Kapellby.
LAPPTRÄSK Fackeltåg till Sibbesgården, en järndos lokal Sibeliushistoria serverad av Jan-Erik Slätis följt av konsert i Lappträsk kyrka och kransnedläggning vid Sibeliusmonumentet i Katrinaparken var huvudingredienserna då den finländska musikens dag och Jean Sibelius födelsedag firades i Lappträsk. "Sibbe blev Sibelius" var det övergripande temat för den välbesökta kvällen vars clou var kyrkokonserten med samma namn.
Kaj-Erik Gustafsson satte stämningen direkt på orgel då han dramatiskt drog i gång med Intrada op. 111 a, Sibelius första egentliga orgelstycke som han skrev inför Svenska kungaparets besök i Finland 1925. Kyrkorummet fylldes av rundade, välljudande orgeltoner som plockades upp i pianisten Annika Konttori-Gustafssons och cellisten Gunnar Enqvists förtrollande melodiska tolkning av Romance op. 78/2.
Lite sprak spökade i ljudåtergivningen då barytonen Harry Dahlström, inlånad för kvällen, sjöng en vacker bukett ur Opus 113 som Sibelius skrev på beställning som ritualmusik för finländska frimurare. Spraket till trots förde Dahlström en njutbar dialog med organisten Gustafsson och till exempel i Tempo Giusto, till text av Viktor Rydberg, kändes det som att orgel och baryton är en "match made in heaven", en perfekt kombination. I Salem klingade barytonen kraftfullt och textraderna om fadershemmet kändes särskilt träffande med tanke på kvällens Sibelius- och Lappträskkoppling.
Konsertens utropstecken var Annika Konttori-Gustafsson som stod för en hisnande tolkning av Sex impromptun, Sibelius tidiga pianosvit som han skrev i karelsk stil efter en runoinsamlingresa till Karelen. Mjuka och finstämda partier böljade över i glättigt galopperande melodier som förde tankarna till östfinska dansbanor, och Konttori-Gustafsson imponerade då hon exakt bemästrade de krävande tempoväxlingarna. Pianostyckena gav i allra högsta grad prov på Sibelius omväxlande kompositoriska genialitet.
Därefter stod Sångargillet i Lappträsk och dirigenten Jan-Erik Slätis i tur och koristerna kopplade greppet direkt med Finlandia framförd på finska och svenska – ett trevligt tvåspråkigt grepp som var kännetecknande för hela kvällens program. De karelianska inslaget fick en fortsättning i krävande Sortunut ääni där sångarna bjöd på en fin tolkning av texten ur Kanteletar. Spännande var också växelsången i Sydämeni laulu med text av Aleksis Kivi. Här förde stämmorna från mörkt mullrande till höga och kristallklara en skön dialog.
Koristerna tackade för sig med alltid lika stämningsfulla Giv mig ej glans, ej guld ej prakt varpå psalmen Ljud högt du psalm sjöngs med krafter av alla församlade. Högtidligare än så här kan en helkväll i den tidiga Sibeliusmusikens tecken knappast bli.