Wallmokörsjubel med helaftonskonsert
Wallmokören i Lappträsk firade i lördags 45 verksamma år med en jubileumskonsert inför en fullsatt publik i hembydgsföreningens festsal i Lindkoski. Kvällen bjöd på en genomarbetad repertoar bestående av svenskt, finskt och engelskt som damkören levererade med glädje och harmonisk stämsång.
LAPPTRÄSK Det är fullt hus och aningen trångt när publiken satte sig till rätta längs de uppdukade långborden i festsalen. Man har till och med klämt in några extra stolar vid bordsändarna för att så många som möjligt ska få plats att njuta av Wallmokörens slutsålda jubileumskonsert.
Konserten är ett nytt koncept för kören och helaftonen består av en trerättersmiddag som varvas med sång och musik. En höjdpunkt på kvällens meny är att vinnaren av programmet "Hela Finland bakar", Sibbobon Anders Wikström, står för desserten.
När lamporna i salen släcks tågar de drygt trettio medlemmarna i Wallmokören in och tar plats på scenen. Sedan i fjol leds damkören återigen av den erfarna dirigenten Minna Österholm som också höll i taktpinnen mellan åren 2000–2007. Det är en bred och mångsidig repertoar som kören bjuder på under lördagskvällen. Det blir en del visor, några gamla pärlor och en och annan ABBA-låt.
Starkast på svenska
Kvällens konsert är uppdelad i två delar där den första delen får sitt första ordentliga lyft när kören sjunger tempohöjaren Mamma Mia som förverkligas genom ett ambitiöst stämarrangemang. De två följande numren Rör vid min själ och Kärleksvisan med solistinsats av Erica Wallén bevisar att det är när kören sjunger på svenska som den briljerar och lyser som allra starkast. Dirigenten Minna Österholm fungerar även som kvällens charmerande konferencier som lyckas både upprätthålla publikens intresse och även bjuda på många skratt.
Före pausen sjunger kören visan Hyvää yötä som visar prov på att kören även lyckas beröra på finska. När förrätten blivit serverad greppar Minna Österholm tag i micken, tar ton och bränner sedan av en rad snapsvisor tillsammans med publiken. Efter allsången äntrar kören scenen igen för att också få skåla till tonerna av bland annat Suutarinemännän kehtolaulu och Tre små gummor.
I mellansnacket berättar Minna Österholm att hon inför kvällens konsert noga tänkt vad åldern 45 kan betyda, och speciellt funderat på hur en kvinnas livsskede kan se ut då. Hon konstaterar att 45 är den bästa åldern, eftersom åldern betyder att man har kommit över den ödesdigra 40-årskrisen och har långt kvar tills nästa medelålderskris.
Välmående kör
Det rimmar även väl överens med Wallmokören, som nyligen överkommit en mindre svacka då man lyckligtvis lyckats vända den nedåtgående medlemskurvan uppåt, och i stället locka till sig flera nya medlemmar. Kören har även genomgått en föryngring och nu består ensemblen av körsångerskor i alla åldrar där den yngsta sångerskan är bara femton år gammal.
Efter huvudrätten är det dags för den stora finalen och kören har sparat det bästa till sist. Det inleds med ett mäktigt framträdande av Carolas Evighet för att sedan fortsätta med Högt över havet och Dancing Queen. Det är tydligt att det är en välmående kör som står på scenen eftersom den sprider en stor glädje omkring sig och även Minna Österholm ser ut att trivas. Hon passar bland annat på att föreviga kvällen genom att knäppa en selfie-bild med kören i bakgrunden mitt under ett av kvällens sångnummer.
Kvällens sista låt blir även körens bästa när Wallmokören stämningsfullt sjunger Enyas Only time som lämnar ingen i publiken oberörd.
- 45-årsjubileumskonsert den 7.11.
- Dirigent: Minna Österholm.
- Piano: Arno Kantola.