Han har tusentals e-texter i sitt bibliotek
Det finns inte mycket som Isnäsbon Mikael Böök inte vet om e-böcker. Numera är han pensionerad men sedan han blev it-proffs i början av 1990-talet har han hunnit foga ett par tusen e-böcker till sitt personliga bibliotek.
LOVISA – Redan i början av nittiotalet började begreppet e-text bli känt, åtminstone i datororienterade kretsar. Själv hade jag en finskghanesiska kusin, Ralph Amissah, som skrev ett datorprogram för det som vi i dag kallar e-böcker. Det programmet har jag använt sedan dess, säger Mikael Böök.
Egentligen föredrar Böök att tala om e-texter snarare än e-böcker. Som han ser på saken så är e-böcker ett koncept som skapats för att man ska kunna stänga och låsa om böckerna. Målet är detsamma som förlagens, det vill säga att folk ska läsa så mycket som möjligt och betala för det.
– Begreppet e-böcker är en hype. I princip är det möjligt för folk att läsa hur många e-texter som helst men med digital teknik är det möjligt att hindra gratis spridning.
Programmet som han själv använder för att göra e-böcker bygger på motsvarande system som de största existerande e-bokprogrammen, det vill säga EPUB och Amazon-bokhandelns Kindle använder sig av.
Tekniska lösningar
– E-bokpoducenterna har skapat olika tekniska lösningar och program som gör det möjligt att läsa e-böcker på olika slags skärmar. En liten teknisk grej som påverkar är till exempel att radavståndet på texten inte får vara beständigt för då kan man inte ändra på textens storlek, till exempel på smarttelefonens skärm.
Rent konkret går e-bokarbetet till så att Böök har en vanlig textfil – ren text med bokstäver och mellanslag – som han bearbetar ungefär på samma sätt som man gör med texterna för en dagstidning. Det vill säga han markerar vissa delar, till exempel rubriker och kursiveringar, och sedan kör han texten genom programmet varpå den kommer ut i flera olika format, bland annat som e-bok.
Litterär kväll
På fredag är Mikael Böök en av deltagarna på Pernåbaserade Agricola-sällskapets litterära samkväm på Byagården på Sarvsalö. Där kommer han att föreläsa om e-böcker i teorin och praktiken. Samtidigt presenterar han Pernå sockens historia på finska i redigerat e-format.
– Olle Siréns Pernå sockens historia består av fem tjocka band och det hade varit ett för mastigt jobb att förvandla den till en e-bok. Däremot fanns det en förkortad version översatt till finska, därför blev det den. Arbetet med att förvandla text och bilder till e-bok är trots allt frivilligt.
Böök hade tur överlag vad beträffar Pernåboken på finska. Det råkade sig att firman som bröt om boken vid millennieskiftet hade återvinnbara textfiler kvarliggande på sina datorer. Dem fick han tillgång till.
– Det där är inget problem i dag. Nutida böcker är för det mesta skrivna på dator.
Trevlig historia
Med de gamla textfilerna som underlag kunde Mikael Böök arbeta vidare. Han måste minutiöst gå igenom materialet men det hade han ingenting emot: "det var trevligt att bli närmare bekant med min hemkommuns historia". Dessutom fanns det en hel del bilder som det gällde att få in e-bokversionen.
– Pernåhistoriken kändes som ett meningsfullt projekt. Det är trots allt fråga om en stor bok som kanske inte är så lätt att få tag på. Det här var för mig ett sätt att gratis göra den tillgänglig för nulevande och efterlevande.
Skriften finns nu tillgänglig som e-bok i Lovisa biblioteks samlingar efter att såväl författaren Olle Sirén som översättaren Hannes Virrankoski genom en typ av licensavtal gått med på att boken får publiceras där.
Boken i förändring
I och för sig känner han sig kluven på den punkten. Ur hans synpunkt har biblioteken lagt sig i kampen och torpederat den grundläggande folkbildningsidén genom att köpa olika tekniska lösningar för e-böcker.
– Att låna e-böcker på bibban är egentligen helt fånigt. Då lånetiden går de upp i rök också om du inte hunnit läsa ut boken. Men e-boken har sina anhängare, till exempel min fru läser ofta böcker i mobilen, säger han och hänvisar till författarfrun Leena Krohn.
Mikael Böök upplever att begreppet bok just nu genomgår en förändring. Det finns miljontals e-böcker i cirkulation och på sikt innebär de en stor förändring i vår skriftkultur tror han.
– Jag tror att tryckta böcker kommer att fortsätta tryckas, det trycks visst fler böcker än någonsin. Men e-böcker har sina helt egna användningssätt, särskilt när det gäller saklitteratur som finns lätt tillgänglig. Det går att bläddra i e-böckerna och slå upp i verk ur flera olika biblioteks samlingar.
Han tar Wikipedia, ett jättestort uppslagsverk som finns enbart i elektroniskt format, som ett exempel. Eller svenska Projekt Runeberg som digitaliserat gamla texter genom att skanna in dem och lägga ut dem på nätet.
– Det är inte så lätt att få huvudet kring hur det kommer att gå för e-boken i praktiken. Fortfarande i dag försöker vi fånga idén med e-boken.
Pernå Agricola-sällskap är en tvåspråkig förening vars strävan är att främja kulturen i Pernåtrakten och hålla minnet av Mikael Agricola levande.
- Fredagen den 18 september kl. 18 ordnar Agricola-sällskapet i Pernå en tvåspråkig litteraturkväll på Byagården (i Härpe gamla folkskola på Sarvsalö) i samarbete med Sarfsalö Byaråd.
- Sarvsalöförfattarna Kristina och Ove Paul samt Kim Wahlroos berättar om och läser ur sina texter. Mikael Böök från Isnäs presenterar e-bokversionen av Pernajan pitäjän historia (översättningen av Pernå sockens historia) och berättar om e-böckers teori och praktik i allmänhet. Kai Nieminen läser Sarfsalödikter.
- Den som vill är välkommen att läsa sina egna dikter eller andra texter som har med Sarvsalö eller Pernå att göra.
- Agricola-sällskapet bjuder på servering.