Han målar idyllens ideal
Ville Laurinkoski studerar den visuella idyllen i utställningen Pastorale på Lilla Villan i Sibbo. Han fascineras av spänningarna som rör sig under herdeidyllens yta.
SIBBO Sibbokillen Ville Laurinkoski är bara 19 år gammal men utställningen Pastorale är redan hans fjärde. För honom är det en självklarhet, en nödvändighet rentav, att skapa konst.
– Konsten är väldigt viktig för mig personligen.
Den blivande studenten från Bildkonstgymnasiet i Helsingfors har tillbringat vårmånaderna efter skrivningarna i arbetsrummet på Artborg; där har han studerat herdeidyllen och visualiserat spänningarna under ytan. Egentligen fastnade han för pastoraltemat efter att han för några år sedan såg utställningen 52 själar på Ateneum.
– Jag tyckte väldigt mycket om de symbolismens landskap som ställdes ut. Jag fastnade för symbolismen, den blev viktig för mig i mitt kreativa arbete.
Konstdiskurs
Sitt eget skapande i samma tradition ser han som en viktig inlaga, ett slags motvikt, till den rådande konstdiskursen. En själsfrände ser han till exempel i årets unga konstnär, Lovisabördiga Ville Andersson, som också har en romantisk, visuell och inte så konceptuell output.
– Det är viktigt att konstnärer diskuterar med varandra via sin konst och gör olika slags arbeten, säger Ville Laurinkoski.
Arbetena i serien Pastorale, två oljemålningar och tre metallgrafiktryck, har kommit till på rätt så kort tid. Men till exempel den största målningen, Metafysik, tog en vecka av intensivt arbete att färdigställa. Inspirationen till den kommer från symbolisten Beda Stjernschantz pastorala målningar. Likaså symbolistiskt målande Magnus Enckell har påverkat Laurinkoski i skapandet.
– På sätt och vis är det fråga om ett kreativt utbyte.
Dold konflikt
Ville Laurinkoski är särskilt intresserad av vad som flimrar under idyllens yta. Hans motiv väcks till liv i konflikterna mellan skönhet och kaos, i spänningarna mellan de apolloniska och dionysiska. Det är rörelsen mellan klassiska motpolerna som får en fortsättning i motiven.
– Den senaste tiden har utgångspunkten i mitt arbete varit att undersöka bildens mikrohistoriska förändringar. Skiftningarna har skapat inre bilder hos mig, de har gett blicken en nyriktning.
Laurinkoski forskar samtidigt i bildens tillblivelse och formas till en skiss av hur just hans visuella språk struktureras. I det här fallet bildas motivet – som drar mot det abstrakta – av många små "fönster" som avbildar idyllens kontraster och skikt, från det mörker till ljus.
Bilden i bilden
Den mindre målningen i serien Metafysik, Images oubliées, har en liknande sammansättning. Det speciella här är en bortglömd bild som pockade på att bli målad. Den har Ville Laurinkoski så att säga målat in i bilden.
– Jag tänkte måla motivet redan för fyra år sedan men det blev inte av och jag glömde bort det. Nu dök bilden upp igen och stiger fram i målningen som också hänvisar till ett pianoverk av Debussy.
I de aktuella målningarna har Ville Laurinkoski har använt sig av en blandteknik som omfattar olja, pastell och kolkrita.
De tre trycken i metallgrafik, som han också ställer ut i Lilla Villan, betecknar han som "små bitar av visuellt tänkande".