Tjej blir kille med klickmagi
Pojkar är pojkar. Eller ja, hur var det nu egentligen? I Porvoon lapsiteatteris pjäs Taikanaksutin spelar man friskt på ingrodda uppfattningar om hur pojkar och flickor "ska vara". Resultatet är inte bara tankeväckande utan också underhållande.
BORGÅ Hanna Metsälä har dragit en nitlott i det kosmiska själslotteriet. Hon vill inte vara flicka utan pojke men hennes föräldrar har föga förståelse för att hon inte vill ha klänning till vårfesten och föredrar joggingskor framför nätta finskor, sådana som systrarna har. "Jag ser ju ut som jag skulle gå på maskerad" utbrister helskönt spelande Lumi Somiska.
Förvecklingar uppstår då Hanna kommer över en magisk klicker som med ett tryck förvandlar henne till busfröet Hannu (Kasperi Pylkkä) som får välta blommor och klä sig hursomhelst utan att mamma blir arg. För pojkar är pojkar, eller hur? I Salla Viikkas pjäs Taikanaksutin (ungefär Den magiska klickern) bollas det friskt med stereotypier, och genom att överdriva karaktärsdrag och handlingsmönster skapas en medvetenhet kring könsroller och inlärda beteendemodeller.
Typbeteende
Mamma Metsälä (Ronja Kauhanen) hasplar ur sig plattityder på löpande band – "håret är kvinnans krona" och "pojkar är pojkar" – medan pappa Metsälä (Aaro Haikarainen) är en riktig karlakarl som läser Vetenskaplig tidskrift med fötterna uppslängda på soffbordet och som hellre syr sitt gapande sår själv än uppsöker vårdcentralen.
Sedan kan man fråga sig som om allting står rätt till med paret Metsälä? Mammas symaskin är ingen symaskin och varför har pappa schampo mot skallighet och löshår i necessären? Hanna tillsammans med systrarna Siiri (Minni Rönnberg) och Taina (Siru Vikla) nystar upp mysteriet och det drar ihop sig till ett hejdlöst äventyr där hela universum är inblandat.
Skickliga skådespelare
Porvoon lapsiteatteris unga ensemble gör ett utomordentligt fint arbete i Taikanaksutin. Pjäsen är väl inövad, skådespelarna kan sina repliker och dessutom lyckas de fint med att hålla den närapå timslånga föreställningen flytande.
Varför uppfostras flickor och pojkar på olika sätt? Varför är vissa saker tillåtna för pojkar men inte för flickor och vice versa? I slutändan kommer huvudpersonen Hanna på att det kunde finnas ett tredje kön, eller snarare en slags människa, som är den hon är utan att bry som om andras åsikter och förväntningar.
Åldersrekommendationen på 6 år är kanske i lägsta laget. Lite äldre barn har däremot många guldkorn att finna i Porvoon lapsiteatteris pjäs Taikanaksutin. Uppskattad urpremiär hade pjäsen i torsdags inför elever från AE-skolan och Keskuskoulu.
- Manus: Salla Viikka.
- Regi: Eeva Puromies och Anne Virta.
- Kostym: Anne Ratia.
- Smink: Sanna Saarnio.
- Ljus och ljud: Harri Ahvenainen.
- Teknik: Harri Ahvenainen och Ville Valve.
- I rollerna: Ronja Kauhanen, Aaro Haikarainen, Lumi Somiska, Kasperi Pylkkä, Minni Rönnberg, Siru Vikla, Elias Kärki, Leevi Toponen, Ona Eronen, Ninnu Kuusrainen, Elina Kesänen, Juuli Veromaa, Sydney Saarnio, Helka Indren, Evita Kesänen, Stella Crawford, Elina Kesänen.
- Porvoon lapsiteatteris pjäs på finska, för 6-åringar och äldre, ges lördag 11.4 och söndag 12.4. kl. 15 i Porvoon teatteris teaterhus på Fänriksgatan. Biljetterna kostar 5 euro.
- Pjäsen på cirka 50 minuter är sjuåriga Porvoon lapsiteatteris sjunde pjäs.