Ljusets lov sjungs i domkyrkan
Internationella kvinnodagen uppmärksammas i Borgå domkyrka med Carita Holmströms och Susanne Ringells sakrala svit Varde ljus. I den niodelade sviten lovsjunger man bland annat jungfru Marias livsmod.
BORGÅ Författaren Susanne Ringell hade länge haft ett behov av att lovsjunga Gud och kom på tanken att skriva psalmer till den nya psalmboken som är under arbete. Det visade sig att hennes psalmtexter var för komplicerade för församlingssång, men i stället för att förenkla texterna fascinerades hon av tanken på att ge dem en modern musikdräkt. Hon vände sig till kompositören Carita Holmström som tände på idén.
– Psalmtexterna föll just då i rätt jordmån. Jag gillade hela tanken på ljuset och vårens återkomst, och hade jag fått ett ettårigt arbetsstipendium från Svenska Kulturfonden som gav mig möjligheten att komponera musiken till Susannes texter.
Carita Holmström började se texterna som en helhet och ordnade de nio partierna till en dramaturgi som hon tyckte fungerade även musikaliskt sett. Hon funderade mycket på orkestern, på vilka instrument hon skulle komponera för. Till sist fann hon inspirationen dels i klassisk västerländsk kyrkomusik, dels i Misa Criolla, en latinamerikansk mässa från 1970-talet.
- Varde ljus! är en svit i nio satser, skriven för kör, sopran- och altsolist, sopransaxofon, orgel och instrumentalensemble.
- Sviten omfattar nio texter av Susanne Ringell som Carita Holmström komponerat musiken till.
- Uppförs i Borgå domkyrka den 8 mars kl. 19, konserten räcker cirka 1 timme.
– Det är en väldigt annorlunda mässa med religiösa texter men med rytmiska drag. Den innehåller både gitarrmusik och perkussion.
Ovanlig blandning
I Varde ljus har hon blandat intrycken och komponerat ett verk för bland annat ukulele, timple, sopransaxofon, kör, två damsolister och orgel – "orgeln var ett naturligt val, den finns i kyrkan". Resultatet blir en helhet med ovanlig instrumentsammansättning.
– Instrumenten ger ljuset som präglar helheten. Tacksägelsen i texterna stöds av rytmerna, säger Carita Holmström.
Från början hade Susanne Ringell skrivit texterna som enskilda psalmer men när hon började tänka på texterna som en helhet upptäckte hon att det fanns en båge, en längtan mot ljus, försoning och generositet, som gick som en röd tråd genom hela textsviten. Hon vill skapa någonting inkluderande med mycket rymd.
– Det har varit rätt trångt för Gud i vår tid och jag hade ett behov av att lovsjunga med min röst, fast den är lite sprucken och märkt av sorg.
Öppet budskap
Susanne Ringell påpekar att psalmtexterna är ekumeniska. För henne är det viktigt att budskapet är öppet för så många som möjligt och inkluderande också för icke-troende: det finns ingenting i texterna som är dömande snarare präglas de av en strävan efter gemenskap.
– De handlar om det som förr kallades kärlek, men som numera är ett så slitet begrepp.
Den första delen i den sakrala sviten handlar om vårvintern, om ljusets återkomst, och den sista slutar med tacksägelse: "Tack för de andra, tack för varandra." Sviten omfattar också en lång text om jungfru Maria som lovprisar hennes livsmod.
– När någon tonsätter ens ord och de stiger till himmelska sfärer – då blir orden större än det man själv gjort.
Susanne Ringell är fortfarande starkt berörd av upplevelsen då hennes texter i fjol våras framfördes till musik i samband med uruppförandet av Varde ljus! i Johanneskyrkan i Helsingfors. Både hon och Carita Holmström är väldigt glada över att den sakrala sviten framförs på nytt, den här gången i domkyrkan i Borgå.
Publiken får sjunga med i två av psalmerna som ingår i Varde ljus. Noterna till de enkla melodierna finns tryckta i programbladet.