Textilkonst tar klivet ut i rymden
Tre kvinnliga textilkonstnärer från tre olika länder ställer ut i Konsthallen de närmaste veckorna. Konstverken i expon Intermediate Space har textilen som grund men gränsar till grafik, måleri och skulptur.
BORGÅ Nutida textilkonst är mycket mer än tunga ryor som hänger på väggarna. Det bevisar i allra högsta grad Marian Bijlengas, Raija Jokinens och Malena Karlssons samutställning Intermediate Space som just nu pryder väggarna i Konsthallen i Konstfabriken. Här handlar det om nyperspektiv på textilkonst, om former, strukturer, skuggor, tredimensionalitet och inte minst om rymd: Konstverken lever i mellanrummen mellan tråd och väv.
– Traditionellt sätt är textilkonstverken inramade men vi har frigjort konsten ur ramarna. Jag upplever att hela väggen i utställningslokalen är min ram, säger svenska Malena Karlsson som ställer ut i Finland för första gången.
I hennes verk handlar det mycket om ytor, om ett skulpturalt förhållningssätt där en traditionell konsttradition smälter samman med textila tekniker. Malena Karlsson skapar i tämligen abstrakta former och beskriver sina verk som nästan "amöbaaktiga".
Täta stygn
– Jag broderar i täta stygn med tunna trådar som sida vid sida bygger upp en yta och gör volymen. Mina arbeten är lika mycket material som ljus, och riktningen på varje tråd broderar jag med tanke på hur ljuset reflekterar materialets färg.
Malena Karlssons utbuktande, nästan organiska formationer byter skepnad beroende på var betraktaren står – placerar man sig mitt framför är alstren så gott som platta, bara för att leva upp då man förflyttar sig några steg till sidan.
- Grupputställning med nutida textilkonstnärerna Marian Bijlenga, Raija Jokinen och Malena Karlsson.
- Ställer ut textilkonstverk som gränsar till grafik, måleri och skulptur i Konsthallen till och med den 22 mars.
Raija Jokinen, som delvis bor och arbetar i Sibbo, arbetar mera med figurativ textilkonst. I Konsthallen visar hon en serie mänskliga skepnader, mer och mindre naturalistiska till uttrycket, som hon format av linfiber och fjädrar: "Fjädrar har en oerhört stark symbolik."
Skuggbilder
I verket Nahanluoja (en som ömsar sitt skinn) har format en hopkurad människofigur vars rygg är täckt av något som mest påminner om ett reptilskinn. De skira textilstrukturerna skapar ett sensibelt men samtidigt kraftfullt uttryck.
– Mina arbeten är ganska tunna och platta men jag strävar efter en tredimensionell effekt – man kan säga att jag ritar i luften. Materialet konkretiseras i skuggan som verken kastar på väggen, samtidigt ritas en annan bild upp framför ögonen på betraktaren. Ingenting är entydigt.
Några av Raija Jokinens abstrakta verk, gjorda med motsvarande teknik, finns också med på utställningen.
Textilrymd
Holländska Marian Bijlenga är den som tagit det största klivet in i textilrymden och hon beskriver själv sina verk som rumsliga teckningar. Det skulpturala ligger även henne nära om hjärtat och hon leker gärna med former och strukturer. I verket Going Dutch kombinerar hon små tygbitar, som påminner om skärvor från kakelplattor, med kamelhår. Skärvorna binds samman av osynliga trådar.
– Jag är mycket intresserad av mönster, speciellt av mönster som upprepar sig i naturen.
Hos Marian Bijlenga är naturen närvarande också i form av hästhår; hon nyttjar strävt tagel ur hästsvansar men även mjukare hår ur manen. I ett av alstren utgör torkade och färgade fiskgälar ett litet men vackert element.
Som kuriosa kan nämnas att prinsessan Beatrix av Nederländerna, då hon fortfarande var drottning, hade ett av Marian Bijlengas konstverk hängande i sitt arbetsrum. Sonen, kung Willem-Alexander, har däremot valt att magasinera textilkonsten.