Mamma Mia, Mia!
Ta en banal intrig, bekant musik som dessutom är något av det bästsäljande någonsin, snygg koreografi, en samspelt ensemble och huvudrollsinnehavare som lyfter hela musikalupplevelsen och vad får man. Jo, Mamma Mia, Abba-musikalen som redan före premiären sålt nästan 80 000 biljetter till Svenska Teatern.
Det är bäddat för ännu en publiksuccé vid Skillnaden i Helsingfors och igen är det Abba-Benny (Andersson) och -Björn (Ulvaeus) som står bakom produkten, för det är det, en hårt formaterad produkt som sedan urpremiären i slutet av 1990-talet har gjort sitt segertåg genom världen. På lördagen var det Helsingforspremiär på Svenska Teatern.
Och visst är det drag på scenen när Mia Hafrén släpper loss i rollen som Donna Sundberg och visst får man gåshud när Lineah Svärd som Sofie Sundberg utan minsta tillstymmelse till besvär hoppar mellan registren och med sin ljusa röst trollar fram stämningar och känslor. Svärd är en ung svensk musikalartist som vi troligen får höra mer av i framtiden medan hennes mamma på scen, Lovisabördiga Hafrén är skådespelare men har en gedigen bakgrund i show-a capellagruppen Fork. Och det syns i Hafréns agerande på scenen, hon är säker både utrycksmässigt och i sin sång och hennes närvaro otroligt stark.
Lokal förankring
Utöver Hafrén är de finländska skådespelarna relativt väl representerade i produktionen och till exempel Kristofer Möllers och Riko Eklunds välspelade och komiska gestaltning av två pappakandidater fastnade både på nät- och trumhinnan. Möllers klumpiga dans fungerar som en komisk kontrast till de slipade dansnumren och effekten blev synnerligen lyckad.
Anna Hultin och Veera Railio spelar Donnas väninnor och tillsammans drar trion av några riktigt bamsiga Abba-nummer som nästan får stuckaturerna i svenskistaket att krackelera av det intensiva trycket.
Ändå kan man inte undgå det faktum att föreställningen står och faller på Abbas bekanta och trallvänliga musik, på att koreografin och scenografin fungerar och på att de bärande rollerna är besatta med rätt personer. Det mesta har fallit på plats i svenskis produktion, små ojämnheter i både sång och skådespeleri kan man inte undgå men helheten är nog så attraktiv och wow-faktorn stor när publiken efter de avslutande numren stiger ut från salongen.
För tänk om man gjort tvärtom, skapat den naiva handlingen och därefter börjat fundera på att hitta en lämplig kompositör för projektet. Med all respekt för musiker och dramaturger; resultatet skulle sannolik inte ha varit lika effektfullt som Mamma Mia.
Redan succé
Man kan ifrågasätta Svenska Teaterns ambition att sätta upp internationella succémusikaler. Om det leder till större möjligheter att satsa på inhemsk dramatik och fler chanser för teaterns egen skådespelarstab att visa sitt kunnande på scenen är det försvarbart, i annat fall bör man nog så småningom tänka om. Publiksuccé är inte allt för den finlandssvenska nationalscenen.
Samtidigt är det förstås svårt att säga nej till så säkra kort som Andersson och Ulvaes förra storsäljare på svenskis, Kristina från Duvemåla och nu Mamma Mia. I det avseende är Svenska Teatern bara att gratulera, succén är redan ett faktum.
Och ändå är nog också en del av dragningskraften i Mamma Mia det rätt stora antalet bekanta teateransikten. Fast redan chansen att få se Anni-Fridklonen Mia Hafrén som Donna kommer troligen att locka många till biljettluckorna.
Mamma Mia
Svenska Teatern
Musik och text: Benny Andersson & Björn Ulvaeus. Manus: Catherine Johnson. Svenska sångtexter: Niklas Strömstedt & Björn Ulvaeus. Finlandssvenskt manus: Bengt Bauler & Johan Storgård. Regi: Paul Garrington. Koreografi: Nichola Treherne. Musikalisk coach: Seann Alderking. Musikalisk ledning: Kristian Nyman. Scenografi: Jonathan Allen. Dräkter: Lucy Gaiger. Ljus: Pia Virolainen. Ljud: Poti Martin. I rollerna: Mia Hafrén, Lineah Svärd, Anna Hultin, Veera Railio, Vallu Lukka, Riko Eklundh, Kristofer Möller, Anton Häggblom, Katariina Lantto, Tara Toya, Markku Haussila, Johnny Johansson, m.fl.
Presspremiär på Svenska Teatern 26.9.