Kvick och roande romantisk komedi
I de romantiska komediernas tallösa skara sticker den på Borgåbion pågående What If ut som ett stjärnbloss i natten.
Daniel Radcliffe, för tid och evighet associerad med filmrollen som Harry Potter, gör en bra inmutning på den eftertraktade domänen som karaktärsskådespelare i rollen som killen Wallace. Ännu snäppet vassare är hans motskådespelerska Zoe Kazan (Ruby Sparks, Revolutionary Road) som spelar tjejen Chantry.
Att filmen känns välgjord och trovärdig beror inte så mycket på manuset, som är rätt typiskt för genren. Det är den bitterljuva storyn om två unga människor som dras till varandra men som av omständigheterna tvingas leva i sär som tilltalar.
Det egentliga lyftet åt filmen vid sidan av skådespelararbetet ger regissören Michael Dowses (Goon, Take Me Home Tonight) ambitioner att leverera litet mera än förväntat. Det sker i form av kvicka repliker och ett allt intressantare händelseförlopp. Trots att man tidvis irriteras en aning av en viss förutsägbarhet har What If en oemotståndlig charm man gärna flaggar vitt inför.
Förhinder
Wallace är den hygglige men litet bortkomne drop-out medicinestudenten i Toronto, som försöker lappa ihop det som finns kvar efter tidigare kvaddade förhållanden. Chantry är animatören som tecknar fjärilsliknande versioner av sig själv med tunga, sorgkantade ögon. Freud skulle redan ha en del att säga om teckningarna, tösen är kanske inte helt tillfreds med sitt liv trots ett vackert ytskimmer.
Hur som helst, när de unga tu för första gången möts funkar det på direkten - tala om syskonsjälar. Malörten i bägaren består av att Chantry redan i fem år haft ett förhållande med sin pojkvän, en framgångsrik ung advokat (Rafael Spall).
Wallace och Chantry bestämmer sig för att bli vänner, trots att Wallace avsikter sträcker sig betydligt längre. Men han kämpar på, håller händerna på täcket och är precis lika präktig som Chantrys pojkvän är falsk och frånstötande. Filmen fortsätter efter ett inrutat mönster där alla vägar leder mot en fantastisk final. Visst får man ge sig till tåls en lång tid, men det lyckliga slutet materialiserar sig ändå någonstans där borta, liksom regnbågen över guldskatten.
En massa, ofta mer, och ibland mindre lyckade skämt, kantar parets väg mot slutmålet. Hit hör våta krogkvällar med kompisar och Elvis favoritmat Fool´s gold. Ja, den som ser filmen baxnar nog över ingredienserna i anrättningen.
Bara vänner?
Filmen har jämförts med När Harry mötte Sally (1989) där också frågan om män och kvinnor bara kan vara vänner var temabildande.
What If är en rolig, upplyftande och köksfilosofisk variant som verkligen når upp till oväntat höga nivåer. Daniel Radcliffe och Zoe Kazan får det att spraka till litet extra kring en mysfilm inom genren som aldrig blir tråkig.
Adam Driver (HBO tv-serien Girls) i rollen som den gemensamma vännen Allan gör ett kufiskt och halvgalet personporträtt som sätter extra sprätt på handlingen. Att huvudkaraktärerna framstår som odelat sympatiska utan att kännas varken forcerade eller sliskiga ska vi tacka regissören för. What If är en film där det positiva överväger både i lust och i nöd.
What If
✭✭✭✭☆
What If
Regi: Michael Dowse.
Manus: Elan Mastai.
Genre: romantisk komedi.
I huvudrollerna: Daniel Radcliffe, Zoe Kazan.
Åldersgräns: 12 år.
Speltid: 1 t 38 min.