Lånad konst av lokala konstnärer blir ofta egen
Lånad konst av lokala konstnärer blir ofta egen
Konst som kan lånas på bibliotek är viktigt även för konstnären. Och ett bibliotek som det nya i Söderkulla är ypperligt. Här når konsten även de som inte skulle gå in på ett galleri.
Sibbo
Det ljusa biblioteket i Söderkulla ser lockande ut. Längs med väggarna hänger tavlor och besökarens blickar söker sig osökt uppåt, en bit ovanom bokhyllorna.
– Det här är många gånger bättre än vilket galleri som helst. Ett galleri i "finare" stadsdelar i en stad lockar inte in tillfälliga konstbetraktare på samma sätt som här. Här kan det hända att nån kommer in för att låna böcker, men går ut efter att ha lånat konst, säger Risto Vuorimies.
Risto Vuorimies, musiker och fotograf, en mångkonstnär kanske mest känd för sina fotografier på Hurriganes och Rauli Badding Somerjokis skivkonvolut, ska precis hänga upp två av sina konstverk. Det ena är en liten tredimensionell tavla vid namn "Pullistus 1".
– Jag har blivit inspirerad av pappersmaterialet, det är trevligt att känna på och det här får man ta på. Vad det är får tittaren själv ge svar på.
Den andra tavlan är en bild på Hurriganes från 1973, med namnet "Rock 'n' roll All Night Long".
Förening ger gruppkänsla
Att tillhöra föreningen Sibbo konstnärer och få ställa ut i Söderkulla bibliotek och vid artoteket i Artborg betyder mycket.
– Själv är jag så social att jag känner mig inte ensam, men många konstnärer jobbar på i sina egna lokaler och träffar ingen. Då är det här och verksamheten kring utlåningen mycket viktig. Det ger en stark känsla. Och själv har jag till och med lärt mig uppskatta att tillhöra en grupp, skrattar Vuorimies.
Pia Virranniemi och Ida Nisonen håller med. Föreningen är viktig och utlåningen ger en form av ryggrad i verksamheten.
– Vi ordnar en utställning per år, men det här är något som pågår kontinuerligt. Och här finns av väldigt olika tekniker; krita, grafik, akryl, olja och keramik.
Viktigt att nå ut
Fotograf Ida Nisonen konstaterar att utställningarna har en ekonomisk betydelse för konstnärerna.
– Det är inte lätt att få en utkomst som konstutövare i dag. Hänger man ut konsten här, är det större möjlighet att hitta en köpare.
Hon medger att hon tänker på om ett fotografi går att sälja eller inte.
– Jag har gjort en hel del väldigt personliga bilder. De kan vara svårare att köpa än de jag har med här nu, säger hon och visar upp tre foton i olika storlek.
En tavla vid namn "Rekonstruktion" visar ett stympat träd som förlängts med en träkonstruktion, fotot "Indianen" ser ut som en dröm, medan den späda planta som ses på den tredje tavlan säkert väcker många tankespår hos betraktaren.
– Jag försöker välja tavlor som är mentalt lättillgängliga, som kanske någon vill äga.
Lån blir eget
Nu byts utställningen en gång per år, men det finns en vilja att kanske byta tavlorna efter ett halvt år. Tavlorna hyrs för en månad i taget och om låntagaren vill så kan konstverket inlösas.
– Över 90 procent av utlåningarna blir inlösta. Det är väldigt sällan de återlämnas, konstaterar Pia Virranniemi.
Det händer även att konst lånas ut till olika typer av tillställningar. Då handlar det ofta om företag som vill ha en viss prägel på en tillställning.
För personalen på biblioteket är konsten en extra krydda.
– Konstföreningen sköter allt det praktiska, själva får vi bara njuta av konsten, säger ledande bibliotekarie Leena Rehnström. Hon har gjort lite mer än så också, för då föreningen hängde upp Carin Bengts vackra sommarmotiv senast, så klickade det till.
– Jag tog den direkt. Så de fick hämta en annan tavla av henne.
Då biblioteket planerades fick konstföreningen från början vara med och väggarna är enkom planerade för utställningar.
– Och det ser man, konsten hänger representativt.
Textilkonstnär Pia Virranniemi sköter utlåningen vid artoteket.
– Vi fick ett stöd som möjliggjorde att vi anställde en person som sköter det praktiska. Det innebär att om en låntagare vill hyra en tavla, så ringer de mig och jag kommer på plats.
Omkring 30 tavlor är hela tiden utlånade, de flesta till privata hem.
Det är en bra procent med tanke på att Sibbo konstförening har omkring 50 medlemmar, konstaterar ordförande Nina Sivén. Föreningens medlemmar ska ha någon koppling till orten och med ryms både proffs och amatörer. Men till artotekets utlåning kommer enbart verk av professionella.