ELizabeth George har låtit andra etablerade förfatare skriva om dödssynderna och deltar själv med en. Foto: Norstedts pressbild.

Tolkningar av girighet och vällust

BORGÅ. De sju dödssynderna, vrede, avund, frosseri, lättja, girighet, högmod och vällust utgör förmodligen grunden för varje brott som begås, konstaterar en av dagens mest lästa deckarförfattare, Elizabeth George i sin nya bok Av två onda ting (Norstedts våren 2013, 469 sidor).

  Den som väntar sig en traditionell George-bok med kriminalkommissarie Thomas Lynley och hans partner Barbara Havers i huvudrollerna, blir besviken för de finns inte med i boken som inte heller är en sedvanlig flera hundra sidor lång, intrikat mordgåta. Boken består istället av tjugotre noveller skrivna av olika författare.

Elizabeth George är redaktör och hon har givit aderton etablerade författare utmaningen att skriva var sin berättelse med utgångspunkt i någon av dödssynderna vällust och girighet eller varför inte med utgångspunkt i båda två. De återstående fem skribenterna är mera okända eller har hittills inte publicerats alls men har varit Elizabeth Georges elever vid olika tidpunkter. Samtliga tjugotre författare är amerikaner och samtliga är kvinnor.

Novellerna är i regel mellan tio och trettio sidor långa och med så många författare och så pass olika format är det också mycket olikartade tolkningar av girighet och vällust som läsaren serveras och det säger sig självt att också kvaliteten på de enskilda novellerna varierar. Här finns alldeles strålande berättelser som i ett nötskal fångar uppdraget men det finns också berättelser som till både struktur och innehåll är ointressanta.

En av de bästa är Hasardspel av Elizabeth Engstrom. Hon utgår från fyra syskon som samlas för att dela upp ett ansenligt arv. Här finns brodern lebemannen som aldrig gjort ett skapandes grand utan levt gott på pappas pengar. Här finns systern som aldrig bekymrat sig för pengar eftersom de alltid funnits och systern som stannade kvar hemma och tog hand om de åldrande föräldrarna och slutligen brodern som av lätt flummiga ideologiska skäl ville klara sig själv och bevisa att det finns andra värden än de som köps för pengar. När testamentet ska öppnas står det snabbt klart att blotta tanken på att få tillgång till mycket pengar i ett enda slag förändrar både personer och ideologier.

En annan av de bästa historierna står Wendy Hornsby för. Hennes Violinisten handlar om författaren Jack London och om hans andra hustru Charmian och deras förhållande. Hornsby säger att myter behöver omprövas och fotnoter omarbetas. Och det gör hon när hon skriver om äventyrsförfattaren som på sin tid inte bara var en litterär storhet utan också en författare som för försörjningens skull måste få en inkomst på minst nio cent per ord och som därför spottade ur sig berättelser med en beställningsförfattares fart. Hustrun Charmian igen beskrivs inte som bara den stödjande hustrun till ett litterärt geni utan som ”en som vill vara bruden på varje bröllop”.

Elizabeth Georges eget bidrag Begäret efter Jenny, den uppochnedvända, håller måttet för en bra berättelse om både vällust och girighet och slutar med en tvist som man kunde kalla för hut går hem.

Inför läsningen kände jag mig tveksam, dels för att noveller är svåra att skriva, dels för att jag för det mesta tyckt att novellformatet inte är det bästa för att bygga upp en trovärdig kriminalgåta. Av två onda ting innehåller noveller som är totalt ointressanta eller vars författare inte förmår att i kort format bygga upp en spänstig och medryckande berättelse. Men jag måste också medge att här otvivelaktigt finns ett antal riktigt bra berättelser som både fascinerar och fångar sin läsare och för deras skull kan man låta sig underhållas ett tag och ge boken en chans.

Ingeborg Gayer

3/5