Hyllning till musiken bakom noterna

<p class="p1">BORGÅ. Olli Pitkänen, tidigare dirigent för Borgå Big Band, skall ha sagt att "ni skall inte spela efter noter utan enligt musiken bakom noterna". Det berättade speakern Jochum Boijers på Borgå Big Bands 35-årsjubileumskonsert på Grand i fredags. Och musikerna under Robert Löflunds ledning visste vad som avsågs. &nbsp;

Kvällens dubbeljubilar lystrar också till namnet Robert Löflund. Den skickliga dirigenten med glimten i ögat började spela med i Borgå Big Band på saxofon för tjugo år sedan. Och i år har han dirigerat sin orkester i ett decennium.

Konserten framstod som en hyllning till en vital och levande Big Band-musik med variationsrikedom och finess. Jämfört med de tidigare populära Big Band goes temakonserterna med solisterna i det klaraste rampljuset, var 35-årskonsertens första avdelning mera fokuserat på själva bandet och bandmedlemmarna, medan solisterna steg tydligare fram efter paus.

Läckra solon

Robert Löflund, och Olli Pitkänen före honom, har i Big Band inplanterat en drive och säkerhet som syntes bra i första avdelningens instrumentallåtar och då flera musiker ur ledet steg fram som solister. 

Publiken i en fullsatt Grandsal fick lyssna till sköna solon av en ovanligt nog till och med spexande Patrik Latvala på sordinerad dragbasun och Niko Paakkunainen på saxofon. För kvällens läckraste solonummer svarade saxofonisten William Suvanne i ett flera minuter långt framförande.

Dammande stol

Också musikerna i kompgruppen, bestående av Thomas Törnroos på trummor, Kalle Katz på keyboards, Lucas Lönnroos på bas och Ossi Saarikko på gitarr hade en viktig uppgift med tanke på svänget. 

Thomas Törnroos är musikern som håller ihop hela paketet med sitt av trumfyll späckade spel. Nu svarade han inte bara för flera fina solon utan dristade sig till och med ut på scengolvet, trummande på en kaffemugg av papp och på själva golvet. Som finalnummer gick han lös på en röd liten stol med stoppning som han fick att damma något förskräckligt. Musikerna med Robert Löflund i spetsen höll på att spricka av skratt.

Solistglans

Solisterna bestod av kända ansikten: SoulSisters med Pi och Hedi Kiviharju samt Anna Wiksten, Tobias Andersin och Stefan Paavola.

Musiken varierade från swing till jazz, funk och soul och var väl anpassad för solisterna. Tobias Andersin har en bra röst och scenvana som avtecknade sig bland annat i jazzstandarden Sophisticated Lady. 

SoulSisters sjöng som väntat bra både som solister och tillsammans, men först uppstod litet fnurr på tråden tills monitorerna korrigerades så att damsolisterna hörde sig själva.

Till de bästa låtarna hörde Aretha Franklinklassikern Think, Lady Marmalade och I Heard It Through the Grapevine. Alla i trion sjunger bra på eget sätt men visst visade Heidi Kiviharju igen att hon med sin teatraliska utstrålning och djup i rösten är artisten med stort A.

Stefan Paavola är också sångaren med scenvanan och inlevelsen. Med en sångteknik bestående av vibraton, gurgel och bröl får  han det mesta att låta bra. Bravurnumret With a Litte Help from My Friends har klingat bättre medan Georgia on My Mind  och Knock on Wood var Paavola som bäst.

Jochum Boijers roade med rolig och informativ speakning och som energisk "överraskningssolist" i Elvisutstyrsel. Konserten ges i repris lördagen den 19 januari.