Själen kallar på oss

 SIBBO. Gå in i tystnaden, våga lyssna på din själ och ditt liv blir djupare, modigare, rikare och sannare. Det uppmanar oss författaren, teologen och föreläsaren Tommy Hellsten från Sibbo i boken Du är mer än du anar - om konsten att bli vän med sin själ (Fontana Media, 188 sidor).

Boken hör liksom Tommy Hellstens tidigare utgåvor till uppbyggelselitteraturen. Med till synes enkla regler öppnar han dörrar vi annars inte ens anat att stått på glänt, och i syfte att få oss att hoppa av ekorrhjulet och hitta vårt rätta och sanna jag. Grundtanken är den samma som Jesus när han säger att vi först skall söka Guds rike, sedan kommer också allt annat gott oss till dels.
Problemet är bara att vi mycket sällan vågar oss på en förändring. Vardagen med sina krav, sina räkningar som skall betalas och sina tidtabeller som skall hållas, gör att det krävs en stor uppoffring för att våga ta steget ut i det okända. Ändå vittnar många som stigit över tröskeln att de inte ångrat sig.

I åratal har Tommy Hellsten skrivit om brådska och kronisk tidsbrist. I en värld där människans värde mäts utifrån det hon gör betraktas hon inte som värdefull i sig. Författaren medger att den inslagna vägen varit svår för honom själv, att han betraktas med skepsis och att han ännu är på väg, inte vid målet. Men insikten om att människan är värdefull därför att hon är född till människa öppnar nya dörrar.

Lidande vi klarar av?

Den som väljer fel får lidandet som lön. Men, säger Hellsten, det är ett lidande som vi behöver och som vi klarar av. Han förklarar det med flera exempel. Om vi har äktenskapstrassel, om vi håller på att insjukna i alkohol- eller drogberoende, om vi upplever vi en skilsmässa eller om vi gör vi konkurs, då måste vi stanna upp, lyssna och lära oss att vi tilltalas och att vi erbjuds en väg ut.

Kanske det, men det finns en misstanke att det här gäller enbart oss som redan har en grundtrygghet. Den som tvingas tigga eller som ligger sjuk i klädtrasor på gatan i en miljonstad har nog svårt att acceptera att man fått ett lidande man klarar av, än mindre att man genom att lyssna på sig själv kan blir fri och lycklig, när man måste göra allt för att klara livhanken.
Det oaktat ger boken många tankeställare. Den viktigaste är kanske att vi måste lära oss förstå att kärleken är universums mäktigaste kraft. Så länge vi vänder oss bort från den, från själens röst, motarbetar vi oss själva.