Svårlösta ekvationer

Annika har stannat kvar i studiestaden Åbo och fått ett tidsbundet arbete på en bokföringsbyrå. Hon har sin examen och hoppas att utbildningen äntligen ska ge utdelning. Kanske, kanske ska den tillfälliga anställningen resultera i ett fast jobb.
Livet blev inte sådant hon drömde om där på skolgården med studentrosorna i famnen. Hon har några kraschade förhållanden bakom sig och mitt i lyckan över att via arbetet få visa vad hon går för är hon förtvivlat ensam och känner en stor tomhet i sin välordnade tillvaro. Razai beskriver det träffande: "det kändes i hela stan att helgstämningen var på väg att vispas upp till en fyllig omelett. Då ska man inte sitta hemma som ett förlorat ägg."

På en av sina ensamma vandringar på stan råkar hon på två flyktiga bekanta från föreläsningarna. De drar henne med sig in i krogvärmen och småningom i en virvel av fester och bekantskaper. Krogen är fylld av invandrare, unga män som söker sig hit för att få en motvikt till slitsamma och långa arbetsdagar. Med hemlandsmusik och bland andra i samma situation får de stunder av gemenskap. Här träffar Annika småningom Samin, flykting från Tabestan. Hela hans familj har utplånats och han vill bygga upp en ny tillvaro. De dras till varandra och hon träffar människor och råkar i situationer hon aldrig har kunnat föreställa sig.

Trovärdigt

Sara Razai ger en trovärdig inblick i ett mångkulturellt Åbo och i en verklighet som få vanliga finländare känner. I Samins värld hyr man bostäder i andra hand för ofta får man besked om att visningarna på hyreslägenheter redan är fullsatta. I hans värld blir man inte insläppt på de vanliga krogarna, i hans värld kräver fulla och aggressiva tonårspojkar att bli serverade pizzor mitt i natten. I hans värld kollar polisen bilar med många invandrare för att se om det är frågan om svarttaxin. I hans värld är allt osäkert och ingenting kan tas för givet.
De försöker bygga upp en gemensam tillvaro trots olika erfarenheter och värderingar. Hans postorderbeställda porslin med gula rosor och guldkant passar illa med hennes Iittalalinje. Hans förhållande till obetalda räkningar går inte ihop med hennes bokförarsinne. Hennes bakgrund med välmenande föräldrar i ett tryggt Kristinestad och hans bakgrund i krig och otrygghet skapar oundvikligen krockar. Det är svårt att nå fram till varandra.

Sara Razai har själv studerat i Åbo. Hon är utbildad modersmålslärare och hennes text flyter bra. Språket personerna emellan, svenska uppblandat med finska uttryck varvat med en korthuggen, ganska elementär invandrarfinska känns autentisk. Den dagliga främlingsfientlighet hon beskriver känns också trovärdig. Min enda invändning gäller personbeskrivningen där jag tycker att en del blir otydliga i konturerna  
I finlandssvensk litteratur skildras mångkulturella möten främst av Marianne Backlén i Karma. Därför är det särskilt välkommet att någon annan också i litterär form skriver om möten mellan oss och nyfinländarna. Razais Jag har letat efter dig ger inga svar, men är en läsvärd roman om vår tid, vår verklighet och våra fördomar.

Ingeborg Gayer