Sjukhusets framtid ett frågetecken
Borgå sjukhus finns inte med bland de sjukhus där man erbjuder omfattande jour dygnet runt. Om det finns jour, och i så fall hur mycket, klarnar under de närmaste månaderna och avgör förlossningarnas öde.
BORGÅ Om tre år finns omfattande och fullskalig jour vid tolv sjukhus i Finland i stället för vid nitton som i dag. Borgå sjukhus är inte ett av dem, eller ens ett av de sjukhus där det finns näst mest jour.
Enlig Yle finns sjukhusen med fullskalig jour i Helsingfors, Åbo, Lahtis, Villmanstrand, Tammerfors, Björneborg, Jyväskylä, Joensuu, Kuopio, Seinäjoki, Uleåborg och Rovaniemi. Dygnetruntjouren vid sjukhusen i Kemi, Vasa, Kajana, Karleby, Nyslott, S:t Michels och Kotka blir kvar men blir mindre omfattande.
Sirkku Vilkman som är tf chef för Borgå sjukvårdsområde poängterar att det inte betyder att jouren försvinner från Borgå.
– Lokal, sam- och sjukhusjour kommer att behövas också i framtiden. Det är bra att koncentrera omfattande jour som förutsätter en beredskap att vårda alla slags akutpatienter också nattetid till ett ställe, säger hon.
Också förlossningar kräver en ganska bred jourberedskap.
– Förlossningarna är igen på tapeten eftersom de förutsätter en stor satsning på jour. I dag fungerar förlossningsavdelningen i Borgå med undantagslov fram till slutet av 2016. För Borgås del kommer man också att se över den så kallade dubbla bakjouren som man införde enligt kraven som jourförordningen ställde.
Nu har de stora linjerna dragits upp och arbetet med att se hur de kan förverkligas börjar. Under det närmaste halvåret klarnar åtminstone en del av detaljerna.
Svensk service i fara
Vilken roll Borgå ska ha är inte heller klart. Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) konstaterar att det finns en massa öppna frågor just nu. Innan kriterierna för hurdan jour de olika sjukhusen ska ha går det inte att dra några slutsatser om vilka funktioner som kan bli kvar i Borgå.
– Det beror på hur man definierar jouren på den lägre nivån. Vad tillåts för jour och vem fattar besluten?
Nylander är oroad, och det är främst två frågor som hon oroar sig för.
– Hur det går för förlossningsavdelningen i Borgå och hur det går för sjukhuset i Vasa. Om de inte finns kvar börjar nedmonteringen av den svenska servicen och det skulle vara ett enormt bakslag för hela Svenskfinland. De svenska strukturer vi förlorar kampen om får vi inte tillbaka, säger hon.
Social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko i Sibbo är bekymrad över servicenivån om regeringens beslut innebär att den fullskaliga jouren i hela Nyland koncentreras till ett enda sjukhus i Helsingfors.
För Sibboborna har det inte så stor betydelse om de tar sig till Helsingfors eller till Borgå.
– Jag är ändå orolig för hur det går med möjligheten att få service på svenska. I Borgå finns en levande svenska men i Helsingfors beror det på vem som vårdar en.
I vårdreformen ingår också att patienterna i framtiden ska kunna välja mellan den offentliga och den privata sektorn på samma villkor. Det ser Kokko som ett bra beslut, med en liten reservation.
– Det är bra, bara man håller i utvecklingen så den inte leder till att det i framtiden finns A- och B-klassens invånare där de som har råd att betala mera får bättre vård, säger hon.
Ett bra beslut
Ledande läkare Tero Taipale i Lovisa är inte överraskad och inte heller särskilt upprörd över möjligheten att det finns mindre jour i Borgå i framtiden.
– Vi har vetat länge att sjukhusnätverket kommer att reduceras och att den omfattande jouren inte blir kvar i Borgå, att bland annat BB och psykjouren flyttar. Det betyder inte att Borgå sjukhus slutar fungera, någon jourverksamhet blir säkert kvar.
De allra sjukaste i Lovisa förs redan nu till Helsingfors för vård. För Lovisaborna blir den största skillnaden mot tidigare att mödrarna ska åka till Helsingfors för att föda och att alla akuta operationer samt fall då man akut blir psykiskt sjuk styrs till Helsingfors.
– För patienterna från Lovisa är det det samma om man sätter sig på bussen för att åka till Borgå eller för att åka till Helsingfors, lite längre väg bara.
Taipale ser en möjlighet att primärvården kan vinna på att de mest krävande jourfallen styrs till större enheter.
– Då kan man sätta betoningen på den grundläggande vården.
Välkommen valfrihet
Kirsti Castrén som är verkställande direktör för Borgå läkarcentral tycker det är utmärkt att man i framtiden kan välja var man vill vårdas.
– Det blir mera jämlikt när skillnaderna mellan dem som har råd att betala mera för vården och de som inte har det jämnas ut. Vi har bra vård i Finland, både den privata och den offentliga. Problemet har varit tillgången till vård, säger hon.
Precis som med kriterierna för jour är inte detaljerna för valfriheten heller fastslagna. Social- och hälsovårdsreformen ska vara genomförd i början av år 2019. Det kommer att finns 18 självstyrelseområden och 15 social- och hälsovårdsregioner i landet i framtiden.