Sent vårbruk får bonden att tänka om
Sedan flera veckor tillbaka har bondens önskedröm sett ut så här: sol, vind och 20 grader. Hittills har vädrets makter tänkt annorlunda.
BORGÅ Regnigt och kyligt väder har försenat vårbruket i Finland, man räknar med att endast 5–20 procent har såtts. Längs sydkusten och speciellt i östra Nyland är läget om möjligt sämre.
– Ytterst få, kanske ett tiotal, kom i gång med vårbruket i april. Sedan slutet av april har det varit stopp. Normala år startar vårbruket i sort sett till mors dag. För tillfället ser det ut som om vi kommer ut på åkrarna först nästa vecka, säger Jörgen Bergman, Nylands svenska lantbrukssällskaps växtodlingsrådgivare i östra Nyland.
I östra Nyland har det regnat 80 millimeter sedan den 25–26 april.
Han vill inte kalla läget helt exceptionellt och nämner våren 2003 drog då sådden också drog ut på tiden.
– Men den sena sådden kompenserades av en torr och lång sommar som pågick ännu under älgjakten. Hösten var så torr att höstsäden inte grodde.
Ett sent vårbruk har sina risker. Växtperioden blir kort och sänker skördenivån. Bärgningen skjuts närmare hösten och dess ostadiga väder. Våt säd ökar i sin tur torkningskostnaderna.
Alternativ
Om åkrarna går att bruka först i juni kan det hända att odlaren måste tänka om och till exempel byta ut vetet mot en gröda med kort växtperiod.
– Men det förutsätter att man har utsäde i lager. Det ligger inte någon ekonomi i att köpa utsäde. Håller man sig till vete kan man ta ner på kvävegödslingen för att förkorta växtperioden. Beroende på växtförhållandena kan man eventuellt övergödsla senare i juli för att förbättra på skörden och kvaliteten. Dessutom kan man överväga att minska på svampbekämpningen för att få en kortare växtperiod.
Det går att göra ändringar i odlingsplanen fram till den 15 juni.
– Gör man ändringar måste man till exempel beakta förgröningsstödet så att man inte mister det. Vi har nya stödvillkor och det är inte så enkelt att komma underfund med dem.
Fjolårsutsädet är rätt klent och det har visat sig att det finns risk för mögelsvamp, speciellt där det såtts obetat i kall jord i svackor. Det har man märkt i västra Nyland där vårbruket är längre hunnet än här.
Tidigt ute
Vi träffar far och son Vilppula, Keijo och Jaakko, på ett vetefält i Strömsberg. Vilppulas är en av de få som kunde börja i april och de hann så 40 procent av arealen före regnen. Fältet vi står på såddes den 20 april och ser i dag grönt och välmående ut, trots att starten var trög. Regn och kyla gjorde att det tog nästan tre veckor innan brodden visade sig.
– Vi har hittills sått 60 hektar med vete och oljehampa. Oljehampan är en ny växt för oss. Vi har börjat med den för att se om det är möjligt att hitta en gröda som avkastar bra, säger Keijo Vilppula.
Oljehampan räknas till proteingrödor på samma sätt som ärter, bönor och oljeväxter. Oljehampan är bra om man vill bryta växtföljden och torde vara lättodlad. Den kräver ingen ogräsbekämpning och klarar sig med lite gödsel.
Vilppulas hör till dem som ofta tar in nya grödor.
– Vi odlar allt möjligt, till exempel kummin och timotejfrö.