"Folk förstår inte mekanismerna"
Att det inte är hälsosamt med alltför mycket socker och sötningsmedel håller de flesta med om. Men att till exempel vanligt bröd är en baddare på att höja blodsockret kommer för många som en stor överraskning. Professor emeritus Karl E. Arfors hoppas, med tanke på folkhälsan, att vår kost ser betydligt annorlunda ut om 10–15 år.
STOCKHOLM Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Alla dessa så kallade folksjukdomar har sitt ursprung i eller påverkas av det vi äter. Men det finns olika uppfattningar om orsakssambanden: Karl E. Arfors, professor emeritus från Karolinska institutet i Sverige vars specialområde är inflammationer, representerar ett synsätt som går stick i stäv med den "officiella linjen" i många länder, inklusive Finland, där till exempel sädesprodukter ses som en viktig del av kosten.
– Det fett vi äter påverkar inte vår fetma. Men ett högt sockerintag är det värsta för vår hälsa. Livsmedelsindustrin gör allt för att lägga till socker i livsmedlen, "för det smakar ju gott när det är sött." I USA har 80 procent av livsmedlen i dag tillsatt socker eller artificiella sötningsmedel, och det är ju inte klokt!
Ett välmenande beslut
Att det blivit så har enligt Arfors sin bakgrund i politiska beslut i USA.
– En falang politiker ville i slutet av 1970-talet rädda befolkningen från fetma genom kostdirektiv för att minska fettintaget. Det var en skenbart lättbegriplig logik att mindre fett i livsmedlen skulle leda till minskad övervikt. Livsmedelsindustrin var snabb att haka på utvecklingen eftersom det är mycket enklare att handskas med socker och sötningsmedel än med fett. Fett kan ju härskna men det gör inte socker.
Trots att vårt intresse och kunskap om kostens inverkan på vår hälsa ökar finns det ännu mekanismer som är okända för den stora allmänheten.
– Folk förstår att man ska ta bort socker men ser inte sambandet mellan spannmålsprodukter och höjt blodsocker. Till exempel bröd förvandlas till glukoskedjor när det tas upp i kroppen. Ett vanligt svensk bröd kan innehålla motsvarande 18 sockerbitar och det vet folk ingenting om. Men när till exempel människor som har diabetes typ-2 slutar med spannmålsprodukter och andra snabba kolhydrater och i stället äter mer grönsaker börjar de må bättre.
Hur å andra sidan sockerfria syntetiska sötningsmedel påverkar kroppen är enligt Arfors ett tabubelagt ämne.
– De här ämnena triggar kroppen att förbereda sig på att det är socker på väg fast det inte är det. Det har forskats väldigt lite i vad det här i längden leder till.
Blodsockerbalans
Arfors berättar om ett beskrivande exempel som läkaren Andreas Eenfeldt, som upprätthåller portalen kostdoktorn.se, själv råkat ut för.
– Han deltog i en konferens i Stockholm och mellanmålet arrangörerna bjöd på var två vita brödskivor, en yoghurt och ett äpple. Hans blodsocker steg till 10 mmol/l vilket är mycket för en frisk människa. Dagen därpå gick han i stället till en restaurang och beställde en biff, varma grönsaker och fet bearnaisesås. Blodsockret steg inte alls.
Även den traditionella synen på kolesterol anser Arfors vara felaktig.
– Vårt fettintag höjer inte kolesterolet, det gör kolhydraterna. Fett till exempel från kokos gör att vi känner oss mätta längre och vi äter mindre kolhydrater. Vi är också alltför fixerade på att mäta vårt kolesterol, det har inget direkt samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Men för industrin har kolesterolet blivit en jättebusiness och den vill hålla fokus på det.
Däremot är det enligt Arfors viktigt att vi sköter om våra blodkärl för att undvika åderförkalkning. Han själv använder en dryck bestående av rödbetsjuice och lingon.
– Juicen innehåller visserligen socker men den här drycken höjer nitratnivån i blodet och det är bra för ådrorna.
Hur bra dieten med mycket fett och lite kolhydrater fungerar och vilka hälsoverkningar den har är omtvistat men Arfors är en varm förespråkare den.
– Det är inte kontroversiellt alls, folk kan själva pröva på att lägga om sin kost och se de positiva verkningarna.