"Cancer är inget för surpuppor"
Den etablerade cancervården är alltför fokuserad på själva tumörerna, mekanismerna som ger upphov till dem hamnar ofta i skymundan. Det anser Peter Flander i Borgå. Sin egen cancer tänker han övervinna med så kallad integrerad vård där skolmedicinen och alternativa vårdformar går hand i hand.
BORGÅ – Tycker du jag ser sjuk ut, undrar Peter Flander, 72, med ett skratt.
Han sitter vid köksbordet hemma i sitt hus på Kvarnbacken och är vid god vigör och på gott humör. Men trots att det inte syns utanpå så är han sjuk: Dagen efter intervjun ska han in på sjukhuset för en tarmcanceroperation. Diagnosen har visserligen förbättrats avsevärt sedan cancern upptäcktes i december men att avlägsna tumören kräver ändå en stor operation.
– Den ursprungliga diagnosen var att cancern spridit sig till levern och mjälten, mina chanser att överleva uppskattades till tio procent. Men efter fler undersökningar visade det sig att jag "bara" har en tumör i tarmen och att sannolikheten att jag tillfrisknar är nittio procent. Inför operationen känns det bra att få cancern åtgärdad. Musikern Bosse Österberg har sagt att cancer är ingenting för surpuppor. Jag försöker leva enligt den devisen: Om man är vid gott mod är chanserna större att det går bra.
Att hålla sig på gott humör är ändå lättare i sällskap av vissa människor än i andras. Flander säger att den sociala miljön spelar en viktig roll för hur man mår.
Diet mot cancer
Peter Flander stiger upp och går fram till serveringsbordet. I keramikgrytan ligger resterna av gårdagens middag: grislägg på en bädd av surkål. Rätten är ett exempel på LCHF-dieten (Low Carb, High Fat) som han tror ska hjälpa till i kampen mot cancern.
– Det är gott som tusan. I väntan på operationen har jag helt slagit om min diet, jag äter inget socker, inga sädesprodukter och försöker minimera intaget av kolhydrater. Cancerceller lever på socker och suger upp det ur blodet tio gånger snabbare än friska celler. På morgonen dricker jag en bladgrönsakssmoothie för att magen ska fungera men i övrigt följer jag LCHF-dieten med fettrikt organiskt kött och feta frukter som avokado. Jag känner mig mätt längre och mitt totala kaloriintag har minskat.
Han använder även ett preparat som han hoppas ska motarbeta cancercellerna.
– Det fungerar som en elektrolyt och sänker potentialen (spänningen) i cellerna. Cancerceller har en lägre potential än de friska och tanken är att cancercellerna dör när deras spänning sjunker till noll. Preparatets inverkan är mycket individuell och jag påstår inte att det fungerar, det får framtiden visa. Men det ger mig känslan att jag gör något, det är mycket viktigt att inte känna sig hjälplös.
Placebo, mekanismen där själva tron på att någon vårdform hjälper mot en sjukdom kan bidra till att bota sjukdomen eller i alla fall få den drabbade att känna sig bättre är något Flander inte tycker att man ska se ner på.
– Placebos inverkan på hur en vårdform fungerar kan vara upp till 30 procent. Man ska inte förakta placebo. Och jag tycker det är fel att ta ifrån mycket sjuka människor deras hopp och tro.
Forskat i tio år
Peter Flanders krig mot cancern började inte i och med diagnosen i december utan redan i början av 2000-talet. Både i hans egen och i frun Birgittas släkt har det förekommit flera cancerfall men det var när dottern Petra insjuknade 2001 han började forska i alternativa vårdmetoder. Till sin egen cancer kan han förhålla sig med lugn men att berätta om dotterns öde berör honom djupt.
– Petra fick mjukdelssarkom i foten och prognosen var mycket dålig. Efter arton månader och åtta operationer dog hon 2002. Det sista halvåret var hon hemma eftersom läkarvården inte hade något kvar att erbjuda. Jag började undersöka alternativa metoder men Petra hann inte få hjälp. Hösten 2002 grundade vi Petra Flanders stiftelse för integrerad vård (se faktaruta). Den existerar bland annat som en webbsajt med information till dem som den etablerade vården inte längre kan hjälpa.
I korthet handlar den integrerade cancervården om att kombinera skolmedicinens metoder med noga utvalda alternativa vårdformer. När det gäller de sist nämnda är det viktigt att vara kritisk, det finns gott om kvacksalvare som skrupelfritt försöker utnyttja de cancersjukas sårbara situation. Peter Flander anser ändå att han med sin bakgrund som kemist och med över tio års studier inom området har lyckats sålla fram ett batteri trovärdiga alternativa vårdformer.
– Även skolmedicinen omfattar nu för tiden synen att cancer är en metabolisk sjukdom, det vill säga den beror på ämnesomsättningen. På cellnivå ser man att cancer uppstår när celler mister sin förmåga att oxidera syre och i stället börjar fermentera socker, det vill säga jäsa. Cancerceller uppstår hela tiden även hos friska människor men i vanliga fall kan immunförsvaret förstöra dem. Det är när immunförsvaret av någon anledning rubbas som tumörer börjar utvecklas. De alternativa vårdformer som presenteras på stiftelsens webbsajt tar sikte just på cancercellernas svagheter och hur man stärker immunförsvaret.
Flander säger att de vårdformer som beskrivs på sajten alla uppfyller följande kriterier:
– Det ska finnas väl dokumenterade erfarenheter om deras verkan, man ska kunna använda metoderna i hemmiljö, de ska vara ofarliga och vara så förmånliga att alla har råd med dem. Vi ger aldrig personliga konsultationer: målet med sajten är att presentera den kunskap vi har och låta människorna själva ta ställning.
Heltäckande behandling
Peter Flander säger att man inom den integrerade vården respekterar skolmedicinen och strävar efter samarbete. Men inom den finländska läkarkåren möts alternativa vårdformer i allmänhet med stor skepsis:
– Den moderna läkarvetenskapen känner till fyra vårdformer när det gäller cancer: kemoterapi, strålbehandling, kirurgi och hormonbehandling. Det är allt. Man beaktar inte att cancer är en mycket mångfasetterad sjukdom, man har inte blivit frisk när tumören har avlägsnats. Man bör också behandla orsakerna till cancer och lägga om sin livsstil så att den inte ger cancern gynnsamma förhållanden. Till exempel i Tyskland har man kommit betydligt längre på det här området: alternativa vårdformer erbjuds som komplement till den etablerade vården.
Flander påminner om att man alltid måste underrätta den behandlande läkaren om vilka alternativa metoder man använder eftersom de kan påverka vården.
– Det finns nu för tiden många läkare också i Finland som i alla fall respekterar att patienten även använder andra än de etablerade metoderna.
Själv tänker han fortsätta med sin diet och elektrolyt-preparatet även efter operationen.
– Enligt vedertagna begrepp är jag "frisk" om jag inte dör inom fem år. Jag har ett mycket bra samarbete med min läkare och om allt går vägen blir det här ett typsikt fall där vedertagna och alternativa metoder kombineras. Min önskan är att dessa möjligheter skulle vara öppna för alla, inte endast för dem som satt sig in i ämnet i över tolv år.