Precisare rutter minskar flygbuller
Den stora luftrumsreformen får bara mindre effekter i Östnyland. Onödig rädsla för att flyga bland proffsen håller småplanen på låg höjd.
– Utflygningsrutten kan vara så exakt att den följer en motorväg och det övriga bullret från vägen, säger flygledare Martin Louhivuori uppe i tornet i Helsingfors-Vanda.
Efter närmare 30 år som flygledare har han nu varit ansvarig för att träna sina kolleger här i tornet och dess dämpade, tysta arbetsmiljö, och nere i flygledningsgrottan ner under flygplatsen, för den stora luftrumsreformen som Finavia genomförde i hela landet för en månad sedan.
– Det har varit ett enormt arbete där bland annat inflygningsprocedurer och luftrum för nästan alla flygplatser i Finland, varenda koordinat har ritats om, säger utvecklingschefen vid Finavia, Borgåbon Matts-Anders Nyberg.
I det livligt trafikerade luftrummet över Östnyland kommer inga större förändringar just nu, de har gjorts efterhand under de senaste åren.
Småplans- och helikoptertrafiken från Malms flygplats sprids ut över flera in- och utflygningsrutter. Över Emsalö har minimihöjden redan höjts och den stora flygfyren vid Norrviksvägen hör till de många Vor-flygfyrar som inte längre ingår i några flygprocedurer.
Redan hösten 2013 har den tunga Asientrafiken österifrån över Östnyland också letts in på en 300 meter högre minimihöjd under inflygningen.
Jämnt fördelat buller
Både krav på minskat buller och bättre bränsleekonomi gör att man strävar efter att inflygande plan ska kunna flyga in med en jämn sjunkhastighet utan skeden där man behöver dra på mera gas, säger Matts-Anders Nyberg.
Koordineringen börjar redan över 200 kilometer innan planet landar. När den trafik som kommer in över Östnyland från Mellaneuropa har den estniska flygledningen redan haft tillgång till den datorplanerade ordningsföljden hur planen ska landa på Helsingfors-Vanda.
Med luftrumsreformen kommer planen till Helsingfors enligt normalprotokollet in söderifrån på flygnivå 120, den är baserad på fotsystemet och innebär en något högre 3 600 meters höjd än tidigare.
Gränswaypointen mellan Estland och Finland ligger rakt söder om Nordsjö hamn; trafiken från Ryssland och Asien kommer in över en koordinat ute i havet rakt söder om Kabböle.
Från de noga programmerade inflygningsrutterna avviker man i alla fall under de sista tiotal kilometrarna, i synnerhet då man vid västlig vind landar samtidigt på de båda parallella huvudbanorna i Vanda.
– Då anses den (gps-baserade) Rnav-inflygningen inte vara tillräckligt säker så vi dirigerar fortfarande planen till slutinflygningen, finalen, säger Martin Louhivuori. Då fördelas ju också trafiken och bullret också jämnare över området.
För de parallella inflygningarna separeras planen så länge som möjligt på olika höjd. Sedan ett år tillbaka är Östnyland är high side, så bland annat den tunga Asientrafiken om eftermiddagarna inleder sin inflygning över Askola, Borgnäs och Paipis på en 300 meter högre minimihöjd än tidigare.
Räknar bränsleton
för varje flygning
För Borgåbon och flygkaptenen Stefan Vikström på Finnairs Asienflyg innebär den högre inflygningen en förbättring i de stora Airbusplanens bränsleekonomi, "en tumregel är att det går åt fem procent mera bränsle för varje kilometers höjd man kommer neråt".
I Finnairs flaggskeppstrafik är bränsleekonomin, tidtabellerna och säkra de smidiga planbytena i Helsingfors-Vanda viktiga.
– När hela Finnairs Asienflotta är i luften på väg mot Finland, koordinerar vi inom två timmar vid vilken tid vi kan vara framme i Helsingfors luftrum, säger Stefan Vikström. Vi meddelar tidigaste och senaste möjliga tid och hur mycket bränsle det i vartdera fallet skulle gå åt.
Finnairs nätverkscenter i Vanda ger sedan planen sedan en ordningsföljd i Helsingfors, ibland rentav enligt hur 280–290 passagerare från ett plan ska slussas vidare till gaterna för Stockholm, Köpenhamn, Paris...
"Malms behövs"
Ett tiotal kilometer från sydost om tornet i Helsingfors-Vanda sitter flygledarkollegerna på nedläggningshotade Malms flygplats. Där administreras tillsvidare hela småplanstrafiken i ett smalt luftrum på bara några hundra meter i höjdled under den trafik som flyger på Helsingfors-Vanda.
– Det är illa om Malms flygplats försvinner för att där finns all verksamhet som behövs för att de som flyger småplan ska lära sig vad de behöver om flygledning, säger Martin Louhivuori, som själv flyger bland annat pontonplan.
Tillsvidare kommer småplan och helikoptrar till och från Malm genom luftrumsreformen att få en tredje inflygningsport, Rasti väster om Nordsjö som kommer att avlasta den nuvarande porten Deger ovanför Landbo där många småplan i dag surrar in mot Malm.
Att många småplan flyger på låg höjd över Östnyland hör också samman med att hobbyflygarna under 400 meters höjd och från Borgå österut under 750 meters höjd kan flyga utan flygledning.
Vill man flyga högre upp behöver man stå i radiokontakt med approach-flygledningen på Helsingfors-Vanda. Den kontakten som innebär snabbare och svårare radiotrafik bland proffspiloter, oftast på engelska, drar sig många söndagsflygare sig för.
– Men det är ingenting att oroa sig för, säger Martin Louhivuori och Matts-Anders Nyberg. Ta kontakt bara.
– – –
Här går det att kolla flygbullernivån och vilka flygplan som flyger in till Helsingfors-Vanda.