Nya vårdare lär sig ifrågasätta rutiner
Etiken har en stor roll i närvårdarutbildningen inom Point College. Kunskap är också en förutsättning för god vård.
BORGÅ Medborgarinitiativet om god vård har väckt frågan om hur det egentligen är ställt vid våra vårdinrättningar, på akutstationer och mottagningar. Är snäsande och otåliga vårdare, ibland direkt aggressiva vårdare utan förmåga till empati kanske ett resultat av brister i utbildningen?
För dem som utbildar vårdare är frågeställningen inte alls ny. Enheten för närvårdarutbildning vid Point College har gått med i kampanjen God vård.
– Det är klart att etiken inom vården är något som vi alltid har betonat i undervisningen, säger Jaana Ågren, teamansvarig för social- och hälsovårdsbranschen vid skolan. Men vi vill gärna vara med i kampanjen för att kunna garantera ännu bättre och mer yrkeskunnig vård.
– Själv tror jag att om en vårdare inte jobbar etiskt så leder det snabbt till att orken tar slut. Det är så belönande att göra gott och att kunna hjälpa att det ger kraft och uthållighet i arbetet. Den som klarar av att alltid se situationen ur klientens eller patientens synvinkel gör oftast rätt.
Kunskap är också en grundförutsättning för god vård.
– För att till exempel kunna jobba med dementa äldre människor krävs mycket specialkunskap, säger Ågren.
Närvårdarutbildare Teija Simonsson vill inte blunda för att alltför mycket stress på arbetsplatsen kan ge utbrända och cyniska vårdare.
– Jag förstår att många byter arbetsplats för att de helt enkelt inte klarar av bördan. Det är också lätt att förfalla till snäsande och till dåligt humör om man aldrig hinner med allt man borde. Ändå är det ju så att en majoritet av vårdarna har hög arbetsmoral och känner empati för sina patienter.
Simonsson efterlyser prioritering på arbetsplatsen, att man öppet kommer överens om vilka uppgifter som måste sättas i första rummet och vilka som kan bli ogjorda under en stressig dag. Det finns många tysta regler, men det skulle vara bättre att föra fram dem i ljuset, så att alla vet hur man gör.
– Allt som minskar på vårdarnas dåliga samvete är av godo, säger Simonsson. Och människan, patientens behov, måste alltid komma först.
Rutinerna granskas
Marianna Raunio utbildar sig till närvårdare genom läroavtal. Hon är utbildad merkonom och hon har en tids sjukskötarstudier i bagaget. Under den senaste tiden har hon jobbat med äldrevård på det privata vårdhemmet Hongas.
– Närvårdarutbildningen har gett mig mycket. Speciellt diskussionerna om etisk vård har varit viktiga för mig och de diskussionerna har jag fortsatt på Hongas. Jag har lärt mig att se kritiskt på rutinerna och jag har hittat alldeles nya frågeställningar som jag aldrig ens har tänkt på tidigare. Det här jobbet är mycket mera givande när man kan analysera och diskutera.
– Det har skett stora förändringar på Hongas under våren, säger Jaana Ågren. Point College har kommit in med en utbildning inom äldrevård som ges både på arbetsplatsen och digitalt. Personalen kan öppet diskutera alla frågor och man har kommit överens om gemensamma spelregler.
Hanna Rinne studerar också genom läroavtal. Hon jobbar vid Etevas dagcentral i Lovisa, med missbrukarvård och vård av personer med funktionsstörningar. Rinne är utbildad artesan och de färdigheterna kommer till nytta i dagverksamheten. Som närvårdare upplever hon att hon har ännu bättre förutsättningar för jobbet.
– Det jag har lärt mig om etik inom vården känns naturligt och bra. Jag har diskuterat våra rutiner på arbetsplatsen och vi har gemensamt kunna komma fram till nya sätt att agera. Som studerande tycker jag att jag har rätt att ifrågasätta.
Fungerar bra i Sverige
Målet med medborgarinitiativet för god vård är en likadan lag som den man har i Sverige, Lex Sarah, där alla som ser att någon behandlar en patient illa eller fel är ansvariga att göra en anmälan.
Jaana Ågren har jobbat i Sverige och tycker att Lex Sarah fungerar bra.
– Jag tycker att patienterna i Sverige får en god vård. Personalen där jag jobbade tog frågan på allvar, man diskuterade hela tiden hur vården skulle anpassas till patienterna, satte dem i första rummet.
– I Sverige finns också många invandrare inom vården och jag upplevde att speciellt de har respekt för och värdesätter äldre och sjuka människor.
Faktum är ändå att trycket på vårdarna blir allt större när de äldre blir fler och samhällets resurser allt mindre.
– Enda sättet att få beslutsfattarna att ta de rätta besluten som gagnar äldreomsorgen är att få dem att se verkligheten, att ta dem till vårdinrättningarna, säger Marianna Raunio.
– Nu används alla resurser till att släcka eldsvådor, vi behöver en äldrevård som fungerar på lång sikt, med förebyggande vård, säger Jaana Ågren. Vi behöver mycket mer pengar till det förebyggande arbetet, som rehabilitering i åldringarnas egna hem, att se till att de får fullvärdig kost.
– Servicestrukturerna borde bli mer flexibla med mer samarbete än vad det är möjligt i dag.
Informationsutbytet fungerar inte, trots alla elektroniska system. Bara inom Helsingfors universitetscentralsjukhus används flera olika datasystem som inte kan kommunicera med varandra. En stor del av vårdarnas dag går till att skriva in information och leta efter information, tid som kunde användas mycket bättre i patientarbetet.