I Budapest var Pentti som bäst
Porvoon Urheilijats i dag 84-åriga Pentti Karvonen blickar med värme tillbaka på sina världsrekordlopp för sextio år sedan.
BORGÅ Det var i början av juli år 1955 som Pentti Karvonen skrev sitt namn i historieböckerna. Den 1 juli spräckte han världsrekordet på 3 000 meter hinder (8.47,8) inför hemmapublik i Helsingfors och exakt två veckor senare, den 15 juli, klockades han för nya rekordtiden 8.45,4 på anrika Bislett i Oslo.
– Jag kände en enorm glädje över mina världsrekord – jag hade nått något jag jobbat otrolig hårt för, berättar Pentti Karvonen.
Rekordman
Pentti Karvonen berättar att det första rekordet i Helsingfors egentligen kom som en stor överraskning och att han under själva loppet aldrig uppfattade att det gick så fort undan.
– Bislett å sin sida är en arena med traditioner både inom friidrott och hastighetsåkning på skridsko och därför kändes det extremt bra att kunna sätta det andra världsrekordet just där. Samtidigt tog jag revansch på norrmannen Ernst Larsen som 1954 snuvade mig på en bronspeng i Europamästerskapen i Bern.
– Jag är faktiskt fortfarande enda finländska idrottare som lyckats sätta ett världsrekord på Bislettarenan, säger Karvonen.
Kanonlopp i Budapest
Enligt egen utsago var Pentti Karvonen i bättre form år 1954 än under rekordåret 1955.
– Personligen tycker jag att jag gjorde mitt bästa lopp någonsin i samband med en landskamp mot Ungern i Budapest. Det hade regnat rejält i flera dagars tid men den blöta och hala banan till trots löpte jag lite på 8.50 och lämnade bland andra Europamästaren Sándor Rozsnyói och Olavi Rinteenpää, min värsta konkurrent i hemlandet, bakom mig.
Enligt Pentti Karvonen hade ett nytt världsrekord varit en självklarhet den dagen om tävlingen avgjorts i bättre förhållanden.
– Jag tror att alla idrottare i karriären har vissa dagar då allt stämmer och formen känns speciellt bra. För mig var den här dagen i Budapest en sådan, säger Karvonen.
För lite vatten
Karvonen förbättrade egentligen världsrekordet på 3 000 meter hinder i tre olika repriser, men det första underskridandet av världsrekordet (8.41,4) blev aldrig godkänt. Och orsaken var genant ur arrangörshåll – vattennivån i hindergraven var nämligen för låg i en landskamp mot Tyskland försommaren 1955.
– Officiellt hette det att vattennivån var för låg men den egentliga orsaken var att arrangörerna hade placerat ut en torvmatta i hindergraven som gjorde att man klarade sig torrskodd från vattenhindret.
Pentti Karvonen karriär tog slut 1956 på grund av ett magsår och en omfattande operation som följd. Han återvände visserligen till löpbanorna 1960 men nådde inte längre samma tider som förr. Karvonen blev trots allt finländsk mästare ännu år 1960 och samma år var han OS-representant i Rom.
Idrottsledare
Efter den egna löparkarriären blev Pentti Karvonen först grentränare i Finlands Friidrottsförbund och senare även styrelsemedlem och medlem i förbundsfullmäktige. Karvonen var med om flera stora mästerskap och några minnen höjer sig ur mängden.
– OS i Montreal 1976 där Lasse Virén på nytt vann två OS-guld minns jag speciellt bra. Virén deltog ju också i maratonloppet, men orkade inte riktigt till slut och fick nöja sig med en femte plats.
Efter maratonloppet var Virén fullkomligt utpumpad och på tu man hand, i fullkomlig tystnad, satt Karvonen och Virén i ett tomt omklädningsrum.
– Till slut bröt Lasse tystnade och undrade vem i all världen som har kommit på idén med att löpa maraton, berättar Karvonen.