Ingen hänger med Lauri på löpbanan
En oslipad diamant. En enorm talang. Ett av de största löftena inom finländsk friidrott på många år.
BORGÅ Sprinterlöparen Lauri Tuomilehto från Borgå Akilles blev känd över en natt då han i slutet av januari noterades för den nästsnabbaste tiden i världen i 16-årsklassen på 60 meter i hallförhållanden.
Plötsligt figurerade Tuomilehtos namn i alla kvällstidningar och de inhemska TV-kanalerna stod i kö för att få en bit av den unga friidrottaren.
– Visst kom det plötsliga stora intresset som en rejäl överraskning. Det kändes spännande, säger Tuomilehto.
Den 16-åriga löparen löpte först 6,87 i samband med distriktets hallmästerskap den 25 januari.
– Jag hade av misstag tagit med omaka spikskor till det första loppet och tvingades löpa med spikskor som jag lånat av Willem Kajander. Mot den bakgrunden gick det riktigt bra.
Nästsnabbast i världen
I samband med Sportkvarnens jubileumstävlingar en vecka senare förbättrade han rekordet till 6,84 i försöken och senare i finalen till 6,83.
– Det var inte precis några kanonlopp och jag kan löpa snabbare, lovar Tuomilehto.
Då årets hallmästerskap för ungdomar i slutet av månaden avgörs i Kuppis idrottshall i Åbo finns det naturligtvis bara en förhandsfavorit i 17-åringarnas 60-meterslopp.
– Förhoppningsvis lyckas jag putsa rekordet med ytterligare några hundradelar.
För att få lite perspektiv på Tuomilehtos fartresurser kan man poängtera att det genom tiderna bara är Petri Keskitalo (6,99 år 1983) som i Finland löpt under sju sekunder i den här ålderskategorin.
Och tittar man internationellt så är det endast Dom Ashwell från England som i år har en bättre statistiknotering. Ashwell har klockats för 6,82 och ligger alltså bara en futtig hundradel före Tuomilehto i världsstatistiken.
Gymnastik och brottning
Lauri Tuomilehto är född och uppvuxen i Helsingfors men sedan fyra år tillbaka är familjen bosatt i Andersböle
Idrott av alla slag har alltid haft en central roll i familjen och pappa Pasi Tuomilehto är exempelvis ungdomsvärldsmästare i brottning i viktklassen under 32 kg (VM för kadetter i Stockholm 1980).
– Jag har också själv sysslat med brottning, men också med ridning, redskapsgymnastik, innebandy, tennis, fotboll, innebandy. Och förstås friidrott.
Kan Borgåynglingen se nyttorna av den mångsidiga idrottsbakgrunden?
– Redskapsgymnastiken gav mig säkert en viss grundstyrka som också behövs i sprinterlöpning och ridningen har i sin tur gett mig en bra hållning som bidrar till att min löpställning är rätt så bra.
Bra stämning
Det var egentligen mera av en slump som Lauri Tuomilehto började syssla med friidrott. Efter en skoltävling där Tuomilehto gjorde väl ifrån sig i både längdhopp och löpning föreslog en lärare att han skulle ta kontakt med någon av ortens friidrottsföreningar.
Sagt och gjort. Tuomilehto valde inledningsvis Porvoon Urheilijat, men redan efter ett år flyttade han över till Borgå Akilles.
– Även om jag trivdes i PU så fanns det ingen sprintertränare i föreningen och eftersom Akilles utöver duktiga tränare dessutom hade många jämnåriga friidrottare var beslutet att byta klubb slutligen rätt så enkelt.
Ett beslut som Lauri Tuomilehto inte behövt ångra.
– Vi har en jättebra anda och samhörighetskänsla i gruppen. Alla jobbar målmedvetet framåt och sporrar varandra både på träning och i tävlingssituationer.
Vill skynda långsamt
– Och så har vi en ytterst bra tränare i Lars Fagerholm. Hans roll i min resultatutveckling går inte att förringa, säger Tuomilehto.
Hurudana resultat kan man utifrån hallsäsongen vänta sig då sommarsäsongen drar i gång?
– I fjol löpte jag 10,73 i aningen för hård medvind. Målsättningen är att klara 10,70 på sommaren men det är klart att det kan, och gärna får gå, fortare än så.
– Sedan skulle det naturligtvis vara roligt att få representera Finland i ungdomslandskampen mot Sverige.
I övrigt håller anspråkslösa Lauri Tuomilehto fötterna stadigt på jorden och skyndar långsamt.
– Jag är fortfarande ung, både till åldern och som friidrottare, och än så länge har träningsdoserna hållits på rätt så låg nivå. Jag tränar i snitt 4–5 gånger per vecka och då är ett eller två träningspass mera av återhämtande karaktär.
Obekväm i starten
Som sina främsta egenskaper som sprinterlöpare lyfter Tuomilehto fram löpställningen. Att stå i startblocken är däremot en grej som känns främmande.
– Hela startpositionen känns obekväm och min reaktionssnabbhet är inte den bästa. Jag blir ofta efter konkurrenterna i startögonblicket bara för att passera dem bara jag fått upp farten.
– Även om jag gått framåt är starten fortfarande ett delområde som rejält kan förbättras.
I fjol tog Lauri Tuomilehto FM-guld både på 100 meter och i längdhopp i pojkjuniorklassen under 15 år. För tillfället är sprinterlöpningen nummer ett, men helt och hållet kommer längdhoppet inte att ratas från programmet.
– Några tävlingar i längdhopp kommer jag nog att göra under den kommande säsongen. Problemet är att mina fötter, och speciellt akillessenorna, belastas av längdhoppet och blir ömma.
Sponsorerna har vaknat
Lauri Tuomilehto går för tillfället i årskurs nio i Albert Edelfeltskolan i Borgå.
Vad ska han göra efter det?
– För tillfället funderar jag på att satsa på en dubbelexamen på handelsläroverket, men några slutgiltiga beslut angående fortsatta studier har jag ännu inte fattat.
Att vara världens nästsnabbaste 16-årskille har haft positiva följder.
– Det är många sponsorer som redan knackat på dörren och vill synas på min tävlingsdress. I det avseendet har det varit trevligt att få uppmärksamhet – stöd i form av sponsorpengar är alltid välkomna.