Niklas sliter för två i sitt Botnia
Årets utropstecken i bandyligan stavas Botnia. Onsdagens uddamålsförlust mot Akilles var först den andra för säsongen och då två tredjedelar av grundserien avverkats ligger Botnia på andra plats i tabellen, endast två poäng bakom serieledande Veiterä.
BORGÅ. En tillfällighet?
– Definitivt inte. Vi har tränat hårt på sommaren, hårdare än någonsin tidigare, och det börjar ge resultat.
Det säger 24-åriga Niklas Johansson, som fått sin bandyfostran i Borgå Akilles men nu är inne på sin sjätte säsong i Botnia.
– Personligen är jag också i bättre form än någonsin förr.
Efter att ha radat upp placeringarna tia, nia, sexa, åtta och sjua de fem senaste åren måste det betraktas som en smärre sensation att Botnia nu snusar på de absoluta tätplatserna i bandyligan.
– Vi har ett mycket ungt lag och den största skillnaden i jämförelse med i fjol är att alla igen är ett år äldre. Dessutom har vi inför den här säsongen fått två välkomna tillskott i ungdomslandslagsmannen Jimi Heinonen och Mika Liikanen, som efter två säsonger i Helsingfors IFK återvänt hem, säger Niklas Johansson.
Huvudstadens etta
Botnia har i år övertagit titeln som bästa bandyklubb i huvudstaden Helsingfors. Man har besegrat lokalkonkurrenten Helsingfors IFK i tre omgångar under den här säsongen (4-3, 8-1, 7-3) och liksom siffrorna antyder dessutom med klara siffror i de två senaste inbördesmatcherna.
– Bandy-Helsingfors är inte längre rött, utan blått som i Botnia. Och det känns superbra.
Efter tre segrar över ärkerivalen kan man enligt Niklas Johansson inte längre prata om tillfälligheter eller tur.
– Vi har hel enkelt gått förbi IFK. Det är kalla fakta.
Duktig tränare
Niklas Johansson är inte sen att lyfta fram tränaren Esa Määttä och dennes roll och betydelse för det unga lagets utveckling.
– Esa Määttä är absolut en av de bästa bandytränarna i Finland. Han poängterade redan för ett par år sedan, då vi tog stryk i match efter match, att segrarna nog kommer bara vi fortsätter jobba hårt. Nu är vi där, men samtidigt är alla spelare i laget medvetna om att det fortfarande återstår mycket jobb för att ytterligare gå ett snäpp framåt.
Inför säsongen var Botnias försiktiga målsättning att ta en plats i play off. Trots att man nu ligger tvåa i tabellen har målet inte nämnvärt justerats.
– Vi skämtar väl lite på träningarna om vad vi ska göra efter att vi vunnit mästerskapet men det är bara på skoj. Personligen tror jag att det i slutändan är fyra lag, det vill säga trion Akilles, Kampparit och Veiterä som tillsammans med Botnia gör upp om mästerskapet.
Stark skridskoåkning
I årets serie har anfallsspelaren noterats för sex mål och lika många målgivande passningar med ett snitt på en poäng per match.
– Jag borde definitivt ha gjort flera mål, men å andra sidan spelar det ingen roll vem som svarar för fullträffarna. Huvudsaken är att laget vinner.
Ett fungerande lagspel, tillsammans med bushård kondition, lyfter Niklas Johansson fram som de viktigaste detaljerna bakom Botnias framgångar.
– Samtliga tio utespelare deltar aktivt i spelet och jobbar hårt. Konkurrensen om speltid är också tuff och det finns jämnstarka spelare som från avbytarbänken kan hoppa in på vilken spelposition som helst.
– Vi är dessutom i utmärkt fysisk kondition och det syns också i matcherna. Vi orkar åka skridsko i fulla nittio minuter och vi har tack vare bättre ork än motståndarna vänt flera matcher till vår favör under de sista tjugo minuterna av drabbningen.
Extra laddning
Inför onsdagens match mot Akilles hade Niklas Johansson lite fjärilar i magen.
– Det är alltid roligt att komma till Borgå för att spela och man är lite extra laddad inför matcherna mot Akilles. I synnerhet som det i publiken finns både föräldrar, vänner och kompisar.
På grund av ett ymnigt snöfall uteblev finesserna i onsdagens toppmöte på Bollplanens stora konstisbana. Botnia tog ledningen med Jimi Heinonens fullträff, men Sami Laakkonen kvitterade fem minuter senare till 1-1. Efter två raka mål av Rasmus Lindqvist kunde Akilles gå till pausvila i en tvåmålsledning.
– Med facit i hand så hade vi alla chanser till full poängpott. Vi sumpade flertalet målchanser i första halvlek och där tycker jag matchen avgjordes. Akilles tog helt enkelt bättre vara på sina målchanser.
Efter Sami Laakkonens 4-1 fick Botnia ändå till stånd en präktig slutspurt, inte minst på grund av att Akillesspelarna Richard Andersson och Raoul Karlqvist samtidigt satt i utvisningsbåset. Med sitt andra mål för dagen reducerade Jimi Heinonen till 4-2 och Niklas Johansson kom åt att styra in 4-3 knappa två minuter från slutet.
Straffparad på tilläggstid
På tilläggstid var gästernas kvitteringsmål ytterst nära. Botnia tilldömdes nämligen ett straffslag i den 91. spelminuten, men Teemu Määttä lyckades inte överlista hemmamålvakten Magnus Gustafsson som klistrade bollen. Sekunderna senare blåste huvuddomaren Kaj Wallén i sin visselpipa och grönskjortornas seger var ett faktum.
– En poäng hade naturligtvis smakat bra, men samtidigt tycker jag att vi gjorde en av våra sämsta matcher för säsongen. På det hela taget kanske Akilles var förtjänt av sin seger.
Tack vare segern knappade Akilles in på försprånget till Veiterä, som nu ligger på fyra poängs avstånd och onsdagens motståndare Botnia, som nu ligger endast två poäng före grönskjortorna i tabellen.
Det ser ut att bli en hyperintressant bandysäsong.