Dagen D för Jari Aarnio
Jari Aarnio vill inte vidkännas pengagömman på 65 000 euro som hittades nedgrävs på hans tomt i Borgå.
Längre ned i texten finns Staffan Bruuns live-flöde från tingsrätten.
Jari Aarnio vill inte vidkännas pengagömman på 65 000 euro som hittades nedgrävs på hans tomt i Borgå.
– På sedlarna fanns inte mina fingeravtryck, inte min DNA. Däremot nog fingeravtryck av en medlem i en kriminell liga. Rykten gick att den undre världen vill göra sig av med Aarnio och fixa bevis. Så har det gått till, antog Aarnio då processen mot honom fortsatte i Helsingfors tingsrätt i morse.
Aarnio påminde om att polisen utförde husundersökning dagen efter gripandet utan att hitta någonting.
– Efter det publicerades bilder på min villa i alla medier. Ingen i den undre världen kunde undgå att veta var jag bor. Därför riggade narkotikapolisen upp en bevakningskamera för att ha kontroll på läget, man fruktade att någon skulle försöka bränna ner villan.
– Men på utredningsledningen order togs kameran ner. Sedan gick rykten att främmande människor med stora väskor rört sig på tomten. Och åtta månader efter gripandet hittar man en pengagömma. En slump? Knappast, och jag upprepar, det finns ingenting som binder mig till pengarna.
Pengagömman är bara en liten del av Aarnios stora, oförklarliga förmögenhet på över 400 000 euro.
Helsingfors tingsrätt gör sig redo för den avgörande dagen i processen mot tidigare chefen för Helsingfors narkotikapolis.
I går kunde Aarnio på ett övertygande sätt förklara bort många av åklagarnas viktigaste argument. Men det skedde på hans egna villkor, det var hans egen advokat Riitta Leppiniemi som ställde frågorna. Inga obehagliga tilläggsfrågor ställdes. I dag är allt annorlunda. Nu kommer åklagarna att kasta sig över alla svaga punkter i Aarnios försvar. När tingsrätten stänger för dagen, någon gång efter klockan 16, vet vi vem som satt med trumf på hand.
447 000 euro i ”arvode”
Jari Aarnio fick två gånger upprepa historien om hur han kom över sin förmögenhet på 447 000 euro. Första gången bakom stängda dörrar, sedan en gång till i repris inför publik eftersom tingsrätten inte ansåg hemlighetsmakeriet befogat.
Aarnio berättade att han sedan slutet på 1980-talet hjälpte en affärsman som gjorde stora affärer i Estland och Ryssland.
– Affärsmannen var rädd, framför allt när han gjorde affärer med tjetjener. Han frågade mig om råd eftersom han betraktade mig som säkerhetsexpert.
Aarnio säger att han aldrig tog betalt för sina tjänster.
– Affärsmannen klagade på att jag inte tog emot pengar, men sade att han lägger arvodet i spar och investerar pengarna för min del.
Vad var det för tjänster Aarnio utförde?
– Bland annat förmedlade jag kontakt till prostituerade kvinnor när affärsmannen gjorde affärer med araber som ville ha nordiska kvinnor. Jag förmedlade bara kontakt, gjorde inte mig skyldig till koppleri.
Jari Aarnio förklarade den stora summan han fick med att hans tjänster inte var kvantitativt betydande, men nog kvalitativt.
När affärsmannen 2002 togs in på sjuhus ringde han och ville göra upp med Aarnio.
– En est vid namn Veiko sade att affärsmannen ville betala mitt arvode som efter klok investering hade stigit till 440 000 euro i kontanter. Jag tog emot summan och måste lova att aldrig avslöja pengarnas ursprung.
Därför, säger Aarnio, kunde han inte uppge pengarna i sin deklaration, därför kunde han inte heller sätta in pengarna på bank.
– Alla vet hur banker läcker.
I stället förvarade Aarnio pengarna i ett kassaskåp i hemmet och på en annan ”säker plats”.
Affärmannen är död sedan 2002 och någon annan som kan styrka Aarnos historia finns inte. Esten Veiko går inte att spåra så rätten måste välja att tro på Aarnio, eller låta bli.
Aarnio understryker att pengarna som hittades nergrävda i trädgården inte härstammar från hans arvode.