Tolv meter djupt, och rent, vatten
Badstranden nummer ett för många Borgåbor ska få ett nytt liv. Staden planerar pumpa bort syrefritt vatten från Pepotgropen och Fixa Kokon vill satsa på bättre utrustningsnivå.
BORGÅ Den svala försommaren har ännu inte förmått locka de stora massorna till badstränderna, utom förstås under lördagens värmetopp. Men när vi besöker Kokon siminrättning, som är Pepotgropens officiella namn, visar det sig att det ändå går en rätt så jämn ström av badare till omklädningsrummen och till badgropen.
– Det är närmast vinterbadarna som kommer regelbundet, och en del barnfamiljer, säger badvakten Nadja Forsell.
Nadja har studerat första vård i ett år. Hon önskade sig ett sommarjobb där hon får erfarenhet som hon kan ha nytta av i utbildningen och dessutom gärna ett utomhusjobb. Vid Pepotgropen uppfylls båda önskningarna.
– Jag har själv simmat här jättemycket som liten så jag känner området utan och innan. Då pratade man mycket om fiskarna som lurade nere i bottnen för att bita en i tårna men några alger minns jag inte.
Och det är bara de tre senaste somrarna, från 2012 och framåt, som algproblemet i större omfattning har pinat badgropen i Kokon. I fjol stängdes stranden för besökare redan alldeles i början av augusti.
Nu finns det ändå beredskap att åtgärda problemen.
Vid budgetbehandlingen i stadsstyrelsen i november tog man in ett extra anslag på 20 000 euro för renovering och reparationer av friluftsbadet i Kokon. En arbetsgrupp med representanter för många viktiga instanser sitter just nu och lägger upp planerna för hur man ska få vattnet i gropen renare och på det sättet undvika de årliga blågröna algerna.
– Vi ska satsa på att få bort det så kallade svarta vattnet, säger Tero Koskenlaita som är chef för idrottsanläggningarna i Borgå. Dessutom ska fiskarna bort.
Det svarta vattnet är det vatten som ligger längst ner i den på sina ställen tolv meter djupa gropen. Där samlas näringsämnen och organiskt material och syret tar slut. Fiskarna har planterats in av ivriga fiskande småpojkar under årens lopp.
– Det är omöjligt att bedöma hur mycket fisk det finns i gropen i dag, men vi vet att det finns åtminstone mört, abborre och ruda, säger Koskenlaita.
Medan vi står och tittar ut över den blanka vattenytan dyker en tärna ner och kommer upp igen med en fisk i näbben.
– Nu gäller det att hitta någon som är beredd att fiska bort så mycket som möjligt av fisken, säger Koskenlaita. Det fanns planer redan i fjol men nu ska det bli av.
I fjol putsade man ändå bort vass och snyggade upp sanden kring gropen.
Favoritplats
Det finns många som gillar Kokongropen.
Två av dem är Anne Elenius-Parkkari och Tiina Karvonen. De dyker fram ur omklädningsrummet, med håret vått efter en simtur i gropen.
– Det här är vår absoluta favoritplats, har varit det under de senaste femton åren, säger Elenius-Parkkari. Vi går här året runt, på veckoslutsmorgnar och ibland också efter jobbet i veckan.
– Först tar vi en joggingtur i terrängen och sedan avslutar vi här. Här finns allt man behöver, en vak på vintern, parkeringsplats invid ishallen, fin natur att jogga i och här finns omklädningsrum och dusch. Vi har inget behov av någon bastu.
Det tidvis algbemängda vattnet har inte stört, förrän i fjol.
– Tidigare somrar har vi inte ens märkt av några alger, säger Karvonen. Men i fjol började vattnet lukta illa och vi började oroa oss för framtiden.
– Det är mycket viktigt att man får vattnet i skick, det skulle vara verkligt synd om man inte mera kunde simma här.
Syrebrist
I arbetsgruppen som ska planera den praktiska reningsprocessen av Kokon simgrop sitter bland andra Tero Myllyvirta från föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å. Myllyvirta och hans kollega Mikael Henriksson kontrollerade syresituationen i Kokon siminrättning under vårvintern. Vid sex olika tillfällen, med en veckas mellanrum, undersöktes vattnets syrehalt på olika djup.
Mätningarna visade att det syrefria vattnet i mitten av mars började redan på 5,5 till 6 meters djup. När ytvattnet värmdes upp senare på våren åstadkom temperaturskillnaderna en vattencirkulation som syrsatte vattnet på större djup. När situationen var som bäst, i mitten av april, var vattnet syrsatt ner till 9 meters djup.
Gamla mätningar har visat att det förekommer total syrebrist redan efter fem meter också på sensommaren.
Det är det dåliga syreläget i kombination med intern fosforbelastning som ger en god grogrund för cyanobakterier och alger. Under årens lopp samlas det bara mer och mer näringsrikt slam i djupgroparna och risken för farliga alger växer hela tiden. Dykare har observerat att det finns stora mängder med löst organiskt material uppblandat i vattnet, svart vatten, i simgropens djupaste delar.
– Det enklaste, billigaste och säkraste sättet att rena vattnet är att pumpa bort det svarta vattnet, säger Myllyvirta. Därför rekommenderar vi den metoden.
Någon risk för att vattnet i gropen ska minska finns inte. Det finns nämligen en källa som förser gropen med nytt, rent vatten.
Det sägs att vattennivåerna i Kokongropen står i direkt relation till havsvattennivån. I vattenföreningens undersökning sägs att det inte är uteslutet att havsvattnet vid höga vattennivåer kan påverka både nivån och salthalten i Kokonbassängen, men att man borde utreda frågan närmare.
Samlade krafter
Det är inte bara vattenkvaliteten som ska åtgärdas. Dansaren, koreografen och Borgåbon Panu Varstala har dragit i gång kampanjen Fixa Kokon som med intäkter från olika kulturjippon kommer att rusta upp bland annat omklädningsutrymmena vid Kokongropen.
– I ett första skede handlar det om att fixa till duscharna och få mer tidsenliga och fräscha ytor, säger Varstala. Vi har också diskuterat behovet av en bastu med stadens representanter, men bastun hör inte till de viktigaste detaljerna. Det blir nämligen dyrt att övervaka och serva en bastu.
– Kokongropen ligger så bra till, nära den nya skejtparken som byggs, och nära Konstfabriken. Det skulle vara verkligt synd om badinrättningen fick förfalla.
Varstala hoppas att det inte bara ska vara kulturfolket som engagerar sig i Kokoninrättningen. Här finns också en lämplig nisch för till exempel idrottsföreningar som vill hjälpa till med finansieringen.