Samarbete ska ge bonden ett bättre pris för skörden
Mera betalt för grödan och större möjlighet att påverka sin inkomst på sikt. De nyländska jordbrukarna slår sig ihop för att själva exportera sin skörd.
Priset på spannmål är lägre i Finland än vad det är i många andra delar av världen. Säljer odlarna sin spannmål utomlands kan de få ett betydligt bättre pris för den, men då tillkommer kostnader för att låta transportera skörden till köparen. Till export av spannmål hör en viss byråkrati, och den kan vara svårgripbar för den enskilda odlaren.
Nu har Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC och Nylands svenska producentförbund NSP tagit initiativet till ett gemensamt exportkontrakt för bönder i Nyland. Kontraktet gäller fodervete, och odlaren tecknar ett avtal om att leverera en viss mängd fodervete i höst. När tillräckligt många skrivit på säljs lasten till högstbjudande. I höst skeppas fodervetet till köparen och efter det får odlaren betalt.
Albert Ehrnrooth på Kiala gård i Borgå är mycket nöjd över att exportkontraktet kommit så här långt, och hoppas att bönderna nappar på möjligheten att få ett bättre pris.
– Vi har redan tidigare i olika forum diskuterat möjligheten att exportera vår skörd, med det har varit för besvärligt. Jag har varit med på SLC:s möten och tycker att de gjort ett bra jobb för alla odlare. Det här är en möjlighet för odlaren att få ett bättre pris för sin produkt, säger Ehrnrooth.
Jordbruket på Kiala gård drivs tillsammans med Kullo gård. Gårdarna odlar tillsammans knappt 600 hektar, förutom vete också oljeväxter, råg och hö.
– Vi har skrivit avtal om att leverera tusen ton fodervete för export, säger Ehrnrooth.
Tillräckligt mycket
Exportkontraktet bygger på att tillräckligt många odlare ansluter sig. Transportkostnaden blir mindre per ton ju större mängd det finns ombord.
De odlarägda förmedlarna A-spannmål i västra Nyland och Nyländska spannmålskompaniet i östra Nyland har en aktiv roll då exportkontraktet genomförs. Albert Ehrnrooth är vd för Nyländska spannmålskompaniet.
– Jag hoppas verkligen att tillräckligt många ansluter sig så att kontraktet förverkligas.
Om odlarna inte tecknar avtal före den 15 april blir affären inte av. Det här första försöket med att tillsammans exportera en del av skörden gäller fodervete. Kraven på kvaliteten gällande fodervete är aningen lindrigare än kraven på vete menat som mat.
– Sannolikheten att skörden lyckas oberoende av vädret är större med fodervete, säger Ehrnrooth.
Det kan tyckas vådligt att teckna kontrakt om en viss mängd innan vetet ens börjat gro på åkrarna.
– Hur många ton man kan leverera räknar odlaren ut på basis av arealen. Och så hoppas vi på en god skörd, säger Ehrnrooth.
I den stora lagerhallen på Kiala gård finns redan omkring 500 ton fodervete, klart att exporteras. Det vetet är från i fjol, och ska ingå i lasten.
Fasta priser
Det finns fyra stora uppköpare av spannmål i Finland.
– De fyra stora uppköparna har en stark position och priset är ungefär samma för alla. Finland är också lite utanför – när priserna stiger på världsmarknaden tar det länge innan det märks här. Om priserna på världsmarknaden å andra sidan sjunker så faller de också genast här, konstaterar Albert Ehrnrooth.
De som skriver på exportkontraktet kan räkna med minst 140 euro per ton fodervete. Ehrnrooth räknar med att kostnaderna för att exportera fodervete rör sig mellan 20 och 30 euro per ton.
– Om skillnaden i pris är större än det på exportmarknaden lönar det här sig absolut.
Jakob Frankenhaeuser på Kullo gård jobbar just nu för att övertyga sina odlarkolleger om att exportkontraktet är en bra sak. Det finns en viss osäkerhet bland bönderna, till en del för att man inte vet hur marknaden kommer att reagera om kontraktet blir av.
– Det kan hända att handeln höjer priserna på grund av vårt exportkontrakt. I så fall har vi uppnått något bra, säger Frankenhaeuser.
Tror på kontraktet
Bengt Nyman som är kontaktperson för andelslaget A-spannmål i västra Nyland samt ordförande för SLC:s spannmålsutskott litar på att odlarna inser fördelen med att vara med och skapa den här nya möjligheten.
– Intresset för kontraktet har varit stort, många har varit nyfikna. Men det är ett helt nytt sätt att tänka och det gör att det kan vara svårt att fatta beslutet att gå med, säger han.
Att sälja en del av skörden innan den har odlats till ett pris man vet före skörden är mogen är ett nytt koncept.
– Det är lite som att sälja skinnet innan björnen är skjuten tycker många. Det tar sin tid innan den enskilda odlaren tänker om, säger Nyman.
Några större risker för odlaren finns ändå inte. Om inte projektet blir av för att man inte får ihop tilläckligt mycket spannmål förfaller de kontrakt som redan gjorts upp. Då har bonden ändå flera månader på sig att sälja sin skörd. Om man får ihop tillräckligt mycket fodervete men inte lyckas få minst det pris man lovat förfaller kontraktet också, och bonden har kvar sin skörd att sälja via sina andra kanaler.
Bengt Nyman har skrivit kontrakt för att leverera 40 ton fodervete.
– Jag vill ge så många som möjligt chansen att vara med. 40 ton är logistiskt sett en bra mängd att delta med, det är ett lastbilslass.
Nyman tror att tillräckligt många odlare hinner tänka om innan tidsfristen går ut.
– I tjugo år, sedan vi gick med i EU, har vi väntat på att något ska hända. Jag tror att det här blir av.