"Det här är inte demokrati"
Kommunerna fick två dagar på sig att kommentera det nya lagförslaget till vårdreform.
BORGÅ På två dagar tvingades kommunerna formulera ett skriftligt utlåtande om det nya lagförslaget till vårdreform. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula sparar inte på kritiken och kräver att lagen remitteras till ny parlamentarisk beredning.
– Social- och hälsovårdsutskottets förfarande är ytterst exceptionellt och förbryllande, i synnerhet som det är fråga om en så omfattande och grundläggande reform. Kommunerna har inte ens fått ta del av förslaget, utan har bara fått läsa utskottets meddelande om ändringarna i lagförslaget, och nu skulle ett utlåtande ges om det. En svarstid på två dagar motsvarar inte justitiekanslerns tidigare krav på en tillräcklig tid för hörandet, säger Jukka-Pekka Ujula.
Var är demokratin?
Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) tycker att förfarandet är ett hån mot den kommunala demokratin.
– Vad är syftet? Är man bara ute efter att kunna säga att kommunerna har tillfrågats utan att ge en möjlighet att på allvar kommentera förslaget.
I normala fall skulle lagförslaget behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. I det här fallet beredde stadsdirektören och social–och hälsovårdsdirektören Pia Nurme förslaget till utlåtande, som stadsstyrelsens medlemmar fick kommentera via mejl.
– Utlåtandet följer i huvudsak Borgås utlåtande till det förra lagförslaget. Stadsstyrelsens medlemmar tycker att utlåtandet är bra.
Många brister i förslaget
Borgå stad var kritisk mot det första lagförslaget, och man är minsann inte nådig i sin kritik mot det färska lagförslaget heller. Det innehåller fortfarande betydande juridiska och praktiska problem med tanke på det kommunala självstyret. Bedömningar av lagens konsekvenser för kommunernas ekonomi, personal, egendom och lokala särdrag saknas.
– Lagförslagets finansieringsmodell är ohållbar. Den sporrar inte samkommunerna till en effektiv verksamhet och till förebyggande arbete. Reformen skulle orsaka ett ökat tryck att höja skatten i kommuner som Borgå, där social- och hälsovårdstjänsterna har skötts bra och förmånligt. Däremot skulle kommuner som skött sig sämre dra nytta av reformen.
Glöm inte socialvården
Pia Nurme påpekar att socialvårdens tjänster har ägnats alltför lite uppmärksamhet.
– Främjandet av kommuninvånarnas hälsa och välbefinnande förutsätter också ett nära samarbete med kommunens övriga sektorer, exempelvis dagvårds-, undervisnings-, ungdoms- och kulturtjänsterna. Arbetet blir alltmer krävande, när antalet aktörer och administrativa nivåer ökar.
Jukka-Pekka Ujula efterlyser en slutgiltig finansieringsmodell för reformen samt kostnadsberäkningar per kommun.
– Välfärdstjänsterna bör betraktas som en helhet, för att kommunerna ska veta reformens verkliga kostnader och konsekvenser för kommunens verksamhet och ekonomi som helhet.