Antisemitismen dog inte med kriget
BORGÅ. Den 27 januari har det förflutit 70 år sedan koncentrationslägret i Auschwitz befriades.
Dan Ashbel är Israels ambassadör i Finland och Estland. Han besökte i dag Borgå gymnasium för att öppna en utställning om förintelsen och talade samtidigt om ämnet antisemitism (hat mot judar).
– Det finns en klar skiljelinje mellan främlingsfientlighet och antisemitism. Målet för de antisemitiska krafterna är att utrota judarna. Det här känner vi från andra världskriget. Nazisterna dömde judarna till döden. Dödsdomen fick de inte för något de hade gjort, utan för att de var judar. Den här utrotningsprocessen drev nazisterna vidare fastän utgången i kriget redan var klar. Tyskland kapitulerade i maj 1945, men så sent som i mars-april lastades judar på tåg till koncentrationsläger.
Det har inte varit någon lätt sak för det internationella samfundet att hantera förintelsen. Först 60 år efter kriget kunde FN år 2005 enas om att den 27 januari ska uppmärksammas som minnesdag av förintelsen. Före det hade dagen kallats minnesdagen för de förföljda.
– En liknande diskussion har också förts inom EU. Det tog unionen tre år att komma överens om definitionen av antisemitism. Alla vet vad det betyder, men fenomenet är svårt att beskriva. Jag brukar ibland låna en humorists ord och säga "antisemitism är att hata judar mera än absolut nödvändigt". Så kan jag som jude säga om mig själv, men annars ska man vara försiktig med definitioner av det här slaget.
Varning
Dan Ashbel säger att antisemitismen för honom personligen innebar att han (född i Israel 1949) växte upp i en liten krets med få släktingar och utan naturliga kontakter med det förgångna. En tredjedel av judarna strök med i förintelsen. Utan den här åderlåtningen skulle staten Israel haft möjlighet att utropas tidigare än 1948.
– Efter krigsslutet ansåg man att antisemitismen dog ut med kriget. Men så är det inte. Den finns och den grundar sig på hatet på judar och den finns i Europa.
Dan Asbel avser tillslaget mot och gisslandramat i kosherbutiken i Paris den 9 januari.
Utställningen på gymnasiet har planerat av Yad Vashem-stiftelsen och är försedd med finsk och engelsk text. Föreningen Porvoon Suomi-Israel yhdistys ordnar tillsammans med den finska församlingen en minnesstund på Finska församlingshemmet tisdagen den 27 januari klockan 19. Då kan den som så önskar tända ett ljus för förintelsens offer.