Kommuner lobbar för kustbanan
En ny spårdragning österut från Helsingfors borde skrivas in i nästa regerings trafikpolitiska program, anser den östnyländska kustbanedelegationen.
HELSINGFORS. – Kustbanan kommer, det är bara en fråga om när, säger delegationens ordförande Pentti Tiusanen, tidigare riksdagsledamot och kandidat i riksdagsvalet för Vänsterförbundet.
Delegationen, som har verkat i över tjugo år, har bara blivit starkare, påpekar Tiusanen.
– Vi har representanter från fyra städer och sex politiska partier.
Delegationen mötte på onsdagen utvecklingsminister Sirpa Paatero (SDP) och representanter för VR och Kommunikationsministeriet. Kustbanedelegationen har som mål att den konkreta planeringen av kustbanan skulle inledas under nästa regeringsperiod.
– Om man kunde ta sig på en timme från Kotka till huvudstadsregionen skulle det ha betydande positiva följder, säger Paatero.
– För det behöver vi tåg. Det skulle vara viktigt att få denna direkta länk österut.
Paatero jämför med Lahtisregionen, där möjligheten att pendla är mycket bättre tack vare den nyare direktbanan via Mäntsälä. En ny kustbana är en stor fråga också för näringslivet.
”Bättre lösning än gummihjul”
En ny kustbana österut välkomnas av Fredrick von Schoultz, biträdande stadsdirektör i Borgå.
– Spårlösningen skulle på ett helt nytt sätt knyta ihop Borgå med huvudstadsregionen. Nästan 25 procent av invånarna pendlar, och spårtrafik skulle vara en hållbarare lösning än gummihjul.
En kustbana österut skulle gagna både regionens utveckling och metropolen. En metrolinje till Sibbo hjälper inte det övriga östra Nyland, säger von Schoultz.
– Det viktiga är att få lösningar som stöder utvecklingen på längre sikt.
Tittar man på en karta över spårtrafiken från Helsingfors så ser det ut som en hand som saknar tummen, beskriver von Schoultz. Den nya kustbanan skulle bli "tummen" som nu saknas.
För kustbanans västra ända finns numera sex olika förslag, men ingen reservering i landskapsplanen. Den äldre spårdragningen, den så kallade Heli-banan, finns kvar i landskapsplanen i östra Nyland.
– Det som jag ser som enormt viktigt är att behålla markreserveringarna. Om vi stryker dem, så kommer de inte tillbaka.