Borgå funderar vidare i metropolfrågan
I början av februari vill finansministeriet ha in utlåtanden om förslaget till metropollagstiftning. Nu diskuterar Borgås beslutsfattare lagförslaget i olika omgångar. Stadens tjänstemän har berett ett diskussionsunderlag med både för- och nackdelar med ett medlemskap i metropolen. Mindre inflytande och större utgifter, verkar bli konsekvenserna ifall Borgå går med.
BORGÅ. Metropollagstiftningen kommer, förr eller senare, och den är nödvändig för de stora kommunerna i huvudstadsregionen. Men hur stor ska metropolen vara, lönar det sig för Borgå att gå med? Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz och ordföranden för stadsutvecklingsnämnden Janette Englund ser både positiva och negativa sidor i utkastet till lagförslag, även om de negativa sidorna för Borgås del är betydligt fler än de positiva. I utkastet nämns bland annat att Lojo och Borgå har option på att gå med i metropolen i ett senare skede.
– Både hälsovårdsreformen och metropolplanerna väcker frågan om vilken som kommer att vara kommunernas roll i framtiden. Vad blir kvar för kommunerna att ta hand om ifall de fråntas både social- och hälsovården och planläggning och markanvändning? I praktiken kommer kommunernas roll att ändra radikalt, konstaterar Fredrick von Schoultz.
Han säger ändå varken ja eller nej till metropolen för Borgås del i detta skede.
– Vi behöver ännu mer information. Ökade kostnader måste vägas mot vad vi kunde tänkas gå miste om ifall vi stannar utanför.
Det lokala inflytandet minskar
En relevant fråga, ifall metropollagstiftningen blir av, är vilken roll Nylands förbund ska ha i framtiden. Cirka 94 procent av nylänningarna bor i kommuner som skulle tillhöra metropolområdet, om Borgå och Lojo går med. Stannar Borgå och Lojo utanför är det ändå närmare 90 procent av nylänningarna som berörs.
Metropolen föreslås få en egen markanvändnings- och planläggningsfunktion. Nylands förbunds planläggningsansvar skulle kvarstå, men gälla enbart de delar av Nyland som inte hör till metropolen, det vill säga mellan fem och dryga tio procent av nylänningarna, beroende på om Lojo och Borgå går med i metropolen.
I praktiken skulle alla riktlinjer i planläggningsfrågor göras upp av metropolförvaltningen, medan kommunerna enbart skulle få sköta detaljplaneringen. Det innebär rent konkret att det kan bli betydligt svårare att få bygglov på oplanerade områden.
– Vi skulle bli av med möjligheten att planera långsiktigt på egen hand. Å andra sidan kunde en enhetlig markplanering i hela metropolområdet ge möjligheter att utveckla hela huvudstadsområdet på alla plan och ge bättre förutsättningar att spara enhetliga skogsområden. Det skulle också gälla kollektivtrafiken.
Inta enbart negativt
Just kollektivtrafiken är ett av de delområden där ett medlemskap i metropolen faktiskt kunde ge fördelar för Borgåborna.
– Om vi skulle vara med i Helsingforsregionens trafik skulle det enhetliga biljettsystemet gagna pendlande Borgåbor, men det är ändå oklart vilka tilläggskostnaderna för stadens del skulle bli. Enligt en snabbkalkyl kanske 3-4 miljoner euro per år, vilket är en enorm satsning.
Också trafiklösningarna i hela metropolområdet skulle vinna på en gemensam, övergripande planläggning, enligt von Schoultz.
Janette Englund är ändå orolig över hur de mindre bussbolagen skulle klara sig i konkurrensen om busslinjer i metropoltrafiken.
– Om metropolen konkurrensutsätter lokaltrafiken kommer de mindre aktörerna att förlora anbudstävlingarna. Småskaligheten skulle lida på många plan.
Minskat inflytande
Möjligheterna att påverka, för en i sammanhanget liten aktör som Borgå, blir små i en stor metropolorganisation.
– Borgås inflytande i Nylands förbund är litet redan nu, och som en del av metropolen skulle vårt inflytande troligen minska ännu mer, säger Janette Englund.
Hon är inte i detta skede beredd att fatta ett beslut om att Borgå skulle gå med i metropolen, och hon befarar att det lokala beslutsfattandet kommer att tappa ännu mer av sin betydelse i framtiden.
– Närheten till människorna försvinner och beslutsfattarnas lokalkännedom utarmas när besluten fattas på en allt högre nivå. Jag är rädd att förståelsen för glesbygdsbyggande och - boende skulle minska.
Enligt lagförslaget ska antalet ledamöter i metropolfullmäktige, som ska väljas i samband med kommunalval, vara minst 61 och högst 101, proportionellt fördelade mellan medlemskommunerna utgående från deras storlek.
Många turer kvar
Ännu är det inte dags att definitivt avgöra huruvida Borgå ska gå med i metropolen eller inte. I lagförslaget finns inskrivet en option för både Borgå och Lojo att gå med i ett senare skede.
Finansministeriets begäran om utlåtande om metropollagstiftningen kom den 10 december. Förra veckan publicerades ett diskussionsunderlag på Borgå stads nätsidor, där stadens tjänstemän gått igenom lagförslaget punkt för punkt och försökt klargöra exakt vad de olika paragraferna skulle kunna innebära för Borgås del.
Stadsstyrelsen diskuterade utkastet till metropollagstiftning på måndag kväll. På tisdag kväll behandlades ärendet i stadsutvecklingsnämnden utifrån tjänstemännens diskussionsunderlag. Stadsfullmäktige tar ställning i frågan den 28 januari och stadsstyrelsen ska godkänna det slutliga utlåtandet på sitt möte den andra februari. Senast den 4.2 vill finansministeriet ha in utlåtanden om utkastet till metropollagstiftning.
Efter utlåtanderundan ska lagförslaget godkännas av statsrådet innan det kan avges till riksdagen. Det är inte säkert att alla skeden hinner bli klara före riksdagsvalet i april.