Vattenandelslag ger inte upp

SIBBO. Hösten 2015 hoppades Sibbe vattenserviceandelslag kunna sätta i gång med bygget av ett vatten- och avloppsnät ut till Söderkullalandet, Simsalö, Sandholmen, Röysö, Norrkullalandet och holmarna innanför dem. Nu skjuts starten upp på obestämd tid i väntan på att först Vasa förvaltningsdomstol och kanske sedan i sista hand Högsta förvaltningsdomstolen avgör frågan.
– Vi går absolut vidare till HFD om det behövs, säger skärgårdsbosatte företagaren Robert Lindström, verkställande direktör för Sibbe vattenserviceandelslag.
Regionförvaltningsverket i södra Finland har nyligen förkastat andelslagets ansökan om att dra vattenledning och tryckavlopp längs med havsbottnen till öarna och holmarna.
Förbud mot vattenklosetter
Det nekande beslutet motiveras med att stranddetaljplanen för Norrkullalandet-Söderkullalandet från hösten 1994, förbjuder vattenklosetter på området undantaget vissa så kallade AO-områden, kvartersområden för fristående småhus. Dessutom förbjuder den i år fastslagna delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo vattenklosetter ifall fastigheten inte kan anslutas till ett allmänt vatten- och avloppsnät och det inte finns en vägförbindelse som håller för tunga fordon.
Enligt Regionförvaltningsverket har fastighetsägarna inte särskilt mycket nytta av att kopplas till det kommunala vatten- och avloppsnätet i och med att de inte får ha vattenklosetter. Och med tanke på miljökonsekvenserna är det inte motiverat att dra enbart en vattenledning till öarna.
Här är Robert Lindström ense, utan avlopp är det ingen idé med en vattenledning. Visst är det tacksamt med rinnande vatten, men någonstans ska även dusch- och diskvattnet ta vägen. Och på alla tomter finns det inga möjligheter till egna avloppslösningar.
"Dåligt beslut"
Desto bättre gick det för Kitö vattenandelslag som i somras fick tillstånd att dra sina rör på havsbottnen. Vattenklosettförbudet i delgeneralplanen noterades i beslutet, men här torde bro- och vägförbindelserna till Kitö och Löparö varit avgörande för den positiva utgången. Sibbes område har inte denna trumf – de västra öarna når man ju inte med bil.
– Men vad behöver man vägen till? undrar Lindström.
Vattenförsörjningschef Matti Huttunen på Sibbo kommun anser det lite märkligt med tanke på likställighetsprincipen, att det ena vattenandelslaget nu fick nej då det andra fick ja. Inte ser han någon annan orsak än vägförbindelsen. Därtill konstaterar han också att besluten fattats av olika tjänstemän på Regionförvaltningsverket.
– Vi anser att det var ett dåligt beslut, säger Huttunen om beskedet Sibbe fick.
– För kommunen är det viktigt att andelslagen får tillstånd att bygga rören eftersom där finns ganska många fastigheter. Annars blir skärgården utan vattenförsörjning. Vi har inte skärgården inte med i våra tioårsplaner och då är andelslagen nästan det enda sättet för skärgården att få vatten och avlopp, säger Huttunen.
Många behöver vatten
– Vi måste få friskt vatten, det är det viktigaste. Och om vi får det så måste vi också se till att ta hand om avloppsvattnet, säger Lindström.
Han är orolig för att vattenproblemet bromsar utvecklingen i skärgården. Finns det exempelvis någon företagare som är redo att bygga om den forna skolan på Simsalö till lägergård eller för någon annan verksamhet om där inte finns vatten?
Somliga är nöjda med det vatten som finns på deras tomt, andra inte. En del har helt enkelt inte tillräckligt med vatten. Och så har flera problem med vattenkvaliteten.
Robert Lindström konstaterar att det som är bra för någon fastighetsägare inte behöver vara det för någon annan. Kraven och behoven varierar. Vissa är nöjda med att ha vatten att bära in från ringbrunnen, men för den som vill duscha räcker det här vattnet inte till.
Lindström har, där han bor ute på Sandholmen, problem med mycket järn och humus i sitt bruksvatten. Det måste renas. Vattenklosetten spolar han till en avloppstank som töms en gång per år av en företagare som kommer ut med båt.
Alla knappast med
Av omkring 300 fastigheter i området har 84 blivit medlemmar i vattenandelslaget. Lindström räknar med att de blir fler bara rörbygget kommer i gång och folk konkret ser grävmaskinen jobba. Många har sagt att de först vill vänta och se.
– Men vi kan inte räkna med att alla kommer med. Alla behöver inte vattenledningen; de är kanske bara en vecka om året ute. Och alla har inte ström på sin lilla holme.
Många i den äldre generationen är så vana med nuläget att de inte vill satsa på vattnet, medan Lindström tror att kommande generationer tänker annorlunda.
– Det är som med strömmen som kom till skärgården på sextiotalet. Många var då emot den, men det är knappast någon mera, säger han.
Flyttar inte bort
Vattenandelslaget består främst av sommargäster, varav största delen är över halva året ute på stugan. Med är även församlingarna i Sibbo och Helsingfors som har lägergårdar i skärgården, samt ett turismföretag med stugby.
Vatten- och avloppsarbetet beräknas kosta fastighetsägarna totalt 15 000–17 000 euro var med nuvarande medlemsantal. Men ju fler som ansluter sig, desto lägre blir priset.
För sin egen del räknar Lindström med att vattensatsningen betalar sig tillbaka på tio år eftersom han då slipper utgifterna för att rena vattnet och tömma avloppstanken.
Men än är vi inte där. Först måste andelslaget lyckas övertyga förvaltningsdomstolen om att vatten- och avloppsrören ska få dras ut till öarna.
– Om vi inte får ett positivt beslut får vi bara fortsätta med våra egna system. Jag tänker inte flytta härifrån, säger Robert Lindström.

Sibbo vill hjälpa till
Nylands närings-, trafik- och miljöcentral gillar inte alls de planer Sibbe vattenserviceandelslag har. I sitt utlåtande till Regionförvaltningsverket framhåller NTM-centralen att vatten- och avloppsrören inte går ihop med planläggningen; de skapar möjligheter för sommarstugorna på öarna att förvandlas till hus för åretruntboende. Och det här leder till en oplanerad och skadlig samhällsutveckling.
På Sibbo kommuns planläggningsavdelning delar tjänstemännen inte denna syn. En sommarvilla är en sommarvilla och inte ett egnahemshus. Vatten- och avloppsrör betyder inte automatiskt att alla ska ha vattenklosett – många har redan fungerande torrdass. Visst kan den ökade bekvämligheten leda till att sommargäster vistas mera på stugan, men knappast hela året eftersom arbetet och barnens skolor finns längre borta på fastlandet.
Vattenandelslagets planer uppskattas av kommunen och t.f. utvecklingsdirektör Pekka Söyrilä ser till att andelslaget får hjälp i förvaltningsdomstolen. Planläggningsavdelningen filar nu på ett positivt utlåtande som andelslaget kan bifoga till sin besvärsskrift.
Vatten- och avloppsprojektet anses befogat eftersom många i den tätt bebyggda skärgården har problem med vatten. Det är inget illa i att underlätta en vardag där en del måste köra ut sitt dricksvatten till stugan och sin tvätt till stadsbostaden. Och naturen mår bättre om avloppsvattnet leds till reningsverket och inte ut i närmiljön.
Möjligen kommer Sibbo i något skede att uppdatera den gamla stranddetaljplanen för Norrkullalandet-Söderkullalandet. Världen såg lite annorlunda ut för tjugo år sedan. Vattenbristen var en stor orsak till att vattenklosetterna förbjöds i planen; då lär man inte ha tänkt på möjligheten att dra vatten- och avloppsrör ut till öarna.