Östnyland måste spela korten rätt
HELSINGFORS/BORGÅ. Förslaget till vårdreform är äntligen offentligt. Enligt Mikaela Nylander har Östnyland eller Borgå nu en chans att bli serviceproducent.
Lagförslaget som ändrar på alla vårdstrukturer i landet läggs nu fram till granskning. Senast den 14 oktober ska kommunerna meddela vad de anser om förslaget, och till vilket vårdområde de vill höra i framtiden.
– Vårdreformen innebär att de mindre kommunernas möjlighet till inflytande försvinner och det är beklagligt, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander, SFP. Också Borgå är en liten kommun inom Södra Finlands vårdområde.
I dag sitter Berndt Långvik, SFP och Borgå, och Jari Oksanen, Grön Borgåbo, med i styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. En lika stor representation kommer inte att vara möjlig i nya Södra Finlands vårdområdes styrelse.
Alla har kanske ännu inte riktigt insett att de fem nya vårdområdena kommer att ta över en mycket stor bit av det som kommunerna tidigare har kunnat bestämma själva över. I praktiken förlorar kommunerna makten över social- och hälsovården.
Nu krävs samarbete
De fem nya vårdområdena bestämmer vårdens servicenivå, helt enkelt vilken service invånarna ska ha rätt till. Det här görs vart fjärde år, med årliga granskningar.
Det är också vårdområdet som bestämmer vilka som får producera social-, hälsovårds och specialsjukvårdstjänster.
– Nu måste vi i Östnyland komma överens, säger Nylander. Nu är det allvar och det krävs regionalt samarbete. Annars kan vi bli utan allt.
Producenten kan vara en kommun eller en samkommun. I Östnylands fall handlar det om att Borgå kan vara den starka primärkommunen som tar över social- och hälsovården i hela regionen, eller att alla kommuner bildar en samkommun.
– Från början måste man ändå vara medveten om att allt inte kan fortsätta som i dag, säger Nylander. Någon hälsostation kanske måste dras in för att man ska få en fungerande helhet. Här måste regionen kunna stå enad.
– För det finns ingenting som säger att just Östnyland måste vara en producent, Östnyland kan också vara bara en del av ett större område.
I lagförslaget sägs att alla producenter inte måste kunna erbjuda jour dygnet runt.
Offentliga vården är kittet
Under sommaren har debatten kring vårdreformen närmast handlat om den privata sektorns rätt att komma med och dela på vårdpengarna.
– Jag är inte orolig för tredje sektorn, säger Mikaela Nylander.
– Det är den offentliga vården som är kittet som håller ihop vår vårdservice. Utan offentlig vård finns det inget välfärdssamhälle. Majoriteten av invånarna är beroende av den offentliga vården. Den är mycket viktig och får inte underskattas.
På flera ställen i förslaget betonas invånarnas rätt till närservice.
– Det blir vårdområdets sak att införa nytänkande som mobila tjänster, säger Nylander.
Mobila tjänster kan till exempel vara en tandklinikbuss. Vårdområdet kan också erbjuda elektroniska närtjänster, som läkarkonsultation på distans.
Behovet av svensk service är rätt så väl tillgodosett i det nya förslaget, anser Nylander.
– Lagförslaget ger litet mer än de bestämmelser som man nu följer inom HNS.
– Det kommer att vara en garant för till exempel åldringsvård på svenska i svenskspråkiga eller tvåspråkiga kommuner.
Borgå sjukhus
Frågan om Borgå sjukhus framtid har inte direkt något med vårdreformen att göra. Den nya jourförordningen träder i kraft vid årsskiftet och det är den som kommer att kunna strypa livsviktiga funktioner vid Borgå sjukhus.
– Också här behöver vi en stark gemensam åsikt inom hela regionen, säger Nylander. Jag vet inte om det går att rädda sjukhuset men vi måste göra allt vi kan, och det måste ske gemensamt.
Som det ser ut i dag är alla mindre sjukhus i landet där man erbjuder en heltäckande svensk service med på listan över indragningshotade sjukhus på grund av jourförordningens krav.
– Det är mycket olyckligt, säger Nylander. Vi måste på alla sätt undersöka om det finns någon möjlighet att bevara de här sjukhusen.
Grundlagsgranskning
Förslaget till vårdreform går nu till kommunerna för utlåtande. Till riksdagsbehandling kommer förslaget i november. Enligt planerna ska lagen träda i början av 2015, de nya vårdområdena ska börja verka från början av 2016 och producenterna ska ta vid 1.1. 2017.
Vårdreformen har ännu inte behandlats av grundlagsutskottet och det finns frågetecken när det gäller kommunernas självbestämmanderätt och lagförslaget.
Om grundlagsutskottet sätter tummen ner blir det omöjligt att köra igenom vårdreformen med den tidtabell man nu har.
– Då skjuts hela reformen fram till följande regering och frågor kring social- och hälsovården blir naturligtvis viktiga argument i valrörelsen, säger Nylander.