Krav på dygnet runt kirurgijour i Borgå
BORGÅ. Borgå sjukhus når inte upp till de nya kvalitetskrav som ställs på distriktssjukhusen. Social- och hälsovårdsministeriet har kallat sjukhusen till möte för att höra hur de ser på sin framtid.
På torsdag vill medicinalrådet Timo Keistinen vid social- och hälsovårdsministeriet höra hur landets sjukhus tänker organisera sina jourer. Hälso- och sjukvårdslagen från 2010 fastställde kvalitetsnivåer som sjukhusen ska upprätthålla, och det innebär bland annat att sjukhusen ska ha samma kriterier för brådskande vård.
– Alla sjukhus fyller inte kraven på dygnet runt jour för brådskande kirurgi, konstaterar Timo Keistinen. Han har flera rapporter från bland annat fjolåret, som visar att det finns nivåskillnader mellan sjukhusen då det gäller dygnet runt beredskap.
Lagen från 2010 fastställde även krav på förlossningsenheterna.
– Lagen säger att förlossningsenheterna måste ha åtminstone 1 000 födslar per år. Borgå sjukhus hade i fjol 889 och nådde alltså inte upp till kravet.
Beredskap finns
Förlossningsavdelningarna måste också ha dygnet runt beredskap för snabbt agerande vid förlossningar, vilket sjukhuset har.
– Vi kan sköta ett akut kejsarsnitt på 7-14 minuter dygnet runt vid behov. Det är inget problem för oss, säger chefläkare Sirkku Vilkman. Hon säger att man i den nya förordningen skriver att förlossningssjukhusen ska "ha en beredskap att sköta minst 1 000 förlossningar.
– Och det har vi utan tvivel här i Borgå.
Enligt uträkningar kostar det omkring fem miljoner årligen för ett mindre sjukhus att hålla en förlossningsavdelning med ett stort team i beredskap för eventuella akuta kejsarsnitt.
– Då Kvinnokliniken är ombyggd så finns det rätt mycket kapacitet i Nyland, så det finns en möjlighet att koncentrera förlossningarna till färre enheter, konstaterar Keistinen.
Strukturomvandlingen för förlossningsverksamheterna ska träda i kraft först 2017, medan den övriga jourverksamheten ska vara i bruk redan 2015. Ministeriet har räknat med att fem förlossningssjukhus stängs. Det skulle ge en besparing på 25 miljoner.
Oklarheter
Chefläkare Sirkku Vilkman säger att det är oklart vad ministeriet avser med beredskap för kirurgisk jour.
– Vi har beredskap att sköta kirurgin och redan nu har vi en arbetsfördelning som innebär att till exempel akutfall inom neurologin förs till Tölö.
Jour behöver ett sjukhus alltid, men nattkirurgi försöker man undvika så långt som möjligt. I planerna har en samjour för hälsocentralsjour och den specialiserade sjukvården länge funnits, men den är av sparkrav lagd på is tillsvidare.
– Vill man med förordningen ställa krav på 24/7 jour inom all kirurgi, så får vi stänga många små sjukhus. Det är ett mycket speciellt krav.
Borgå sjukhus har inga behov av att öka sin kapacitet inom kirurgin, säger Vilkman som hoppas få klarare besked om vad ministeriet avser med jour inom kirurgin på torsdag.
Konkreta pengar
Timo Keistinen konstaterar att förordningen möjliggör att man håller kvar förlossningsenheter som inte fyller alla krav, men då ska det finnas orsaker som att avstånden till ett BB blir så långt att det i sig innebär en risk.
De skärpta jourkraven ska ge en besparing genom att man koncentrerar kostsamma jourer till större sjukhus.
– Regeringen tog besluten om förändringar i strukturerna för ett år sedan. Ska besluten ge konkreta besparingar så måste vi komma vidare. Och vi har redan länge förberett den förordning som behövs för det här.
Ska den bli verklighet under den här regeringes tid, så måste den vidare för riksdagsbehandling rätt snart.
– På torsdag går vi igenom vad förordningen skulle innebära för sjukhusdistrikten. Om den går vidare till beslut så träder den i kraft i januari 2015.
Keistinen vill veta hur Borgå sjukvårdsdistrikt vill utveckla verksamheten för brådskande vård. Då får han höra att BB har full beredskap, och att en samjour byggs snabbast möjligt.
Sirkku Vilkman hoppas för sin del av man inom HUS skulle komma överens om en klarare arbetsfördelning för jourerna.
– Det skulle vara läge att komma vidare i den frågan.