Spännande EU-val
BORGÅ/SIBBO. För Sibboborna gäller det först att orientera rätt på söndag, röstningsställena har minskat från tretton till sju.
På söndag avgörs vilka tretton finländska politiker som kommer att sitta med i Europaparlamentet under den följande femårsperioden tillsammans med 738 EU-parlamentsledamöter från andra länder.
Valdeltagandet väntas bli ganska lågt, ungefär som för fem år sedan när bara 40,3 av alla röstberättigade i Finland deltog i EU-valet.
Både i Sibbo och i Borgå har man ändå förtidsröstat litet flitigare den här gången än 2009. I Borgå förtidsröstade 18,2 procent för fem år sedan och 20,5 procent nu. I Sibbo är motsvarande siffror 14,8 procent 2009 och 15,6 procent 2014.
I Sibbo är det vanligt att en större del av dem som röstar söker sig till valurnorna på den egentliga valdagen. I Sibbo brukar man också rösta mycket flitigare än i landet i medeltal. För fem år sedan kom man upp till ett valdeltagande på 47,1 procent medan man i Borgå låg bara snäppet över landsmedeltalet med 41,9 procent.
Gustav Wikström är ordförande för centralvalnämnden i Sibbo och det har han varit i många år. Han har alltså bra koll på hur Sibboborna röstar och hur aktivt.
– Sibboborna är inte alls väderkänsliga, säger Wikström. De kommer till röstningsställena oberoende av väder.
– Till det här valet har våra röstningsställen ändå minskat från tidigare tretton till nuvarande sju. Nu får vi se om det inverkar på röstningsbeteendet på något sätt.
Wikström tycker att han inte har kunnat notera någon speciellt spännande frågeställning i det här valet, något som kunde locka fler till valurnorna än tidigare.
– EU-valet brukar ju inte engagera de stora massorna, men vi får väl se.
– Jag hoppas i alla fall på god stämning och att allt går rätt till. Hur snabbt vi får rösterna räknade kan jag inte lova. Det finns ett visst osäkerhetsmoment när valområdena har blivit större.
Borgå är redo
I Borgå är valområdena fortfarande sexton, men centralvalnämndens sekreterare Johanna Andersson har fört fram ett förslag till stadsstyrelsen om att de kunde bantas med till exempel sex.
– Det var i samband med svaret på en motion, som styrelsen skickade tillbaka för ny beredning. Med färre valområden skulle vi inte behöva tillsätta lika många valnämnder som i dag. Få se hur det går.
I Borgå är allt klart för val på söndag. Alla valtillbehör har samlats ihop, bland annat valbåsen och röstsedlarna har körts ut till vallokalerna.
– Vallängderna har printats ut på onsdag, så det är de uppgifterna som gäller, säger Andersson.
– Det är sällan någon försöker rösta två gånger och när det händer sker det oftast av misstag. Vårt elektroniska system larmar ändå genast.
Om allt går som smort kan Borgårösterna vara räknade klockan 22 på söndag.
– Man vet aldrig vad som kan hända, säger Andersson. Och på själva valkvällen är det oftast så att vi här i stadshuset vet minst om det egentliga valresultatet, vi har så stressigt med att skicka vidare alla siffror att de stora sammanhangen inte klarnar förrän senare.
Valmatematik
Bland de uppställda EU-kandidaterna i Östnyland är det bara en som enligt politiska förståsigpåare har en chans att bli invald, Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner.
Hon ligger förmodligen i toppen bland Sannfinländarnas kandidater, men efter Jussi Halla-aho och eventuellt också efter Sannfinländarnas nuvarande EU-parlamentsledamot Sampo Terho. Därför blir det spännande att se om Sannfinländarna får två eller tre platser i EU-parlamentet.
Vid senaste riksdagsval fick Ruohonen-Lerner 3 100 personliga röster. Det är inte mycket i riksdagsvalssammanhang. Timo Soini drog in många andra sannfinländare med sina drygt 43 000 personliga röster.
Vid senaste EU-val fick Soini överlägsna 130 000 röster. Vid det valet var det Carl Haglund, SFP, som kom in med det minsta personliga röstetalet, 16 887 röster.
Att SFP ändå fick in en representant i Europaparlamentet 2009 berodde på att man runt om i landet hade många kandidater som tillsammans fick många röster, sammanlagt 101 453 röster. Hur det går på söndag är långt ifrån klart.
Man har uppskattat att gränsen för att ett parti ska få in en finländsk kandidat i EU-parlamentet går vid 100 000 röster.
Annan valmatematik gör gällande att partierna behöver ett stöd på 6 procent för varje invald Europaparlamentariker. När den senaste enkäten, Yle 22.5., visar att Samlingspartiet har ett stöd på 22,7 procent av befolkningen, skulle det betyda att det ännu återstår en bit till ett säkert fjärde mandat.
Kampen om det trettonde och sista mandatet kommer att bli spännande. På kö till det mandatet står utom SFP också Samlingspartiet, Gröna förbundet och kanske också Sannfinländarna och Kristdemokraterna.
Helsingin Sanomat räknade på torsdag med att Samlingspartiet får in tre säkra kandidater, Centern likaså tre, medan både SDP och Sannfinländarna skulle få in två av sina kandidater och De gröna och Vänsterförbundet var sin. Därtill kommer det trettonde mandatet.
Valfinansiering
Långt ifrån alla kandidater i EU-valet har lämnat in förhandsbesked om hur de finansierar sin valkampanj. Det måste de inte heller göra. Lagen kräver bara att alla som blir invalda redovisar för sin valfinansiering, senast två månader efter förrättat val.
Av de fem östnyländska EU-kandidaterna har tre lämnat in ett förhandsbesked. Det är Ruohonen-Lerner, Kristdemokraternas Jere Riikonen och Piratpartiets Mikael Böök.
Ruohonen-Lerner satsar 20 000 euro på sin kampanj. Av den summan står hon själv för 9 500 euro medan partiet bidrar med 10 000 euro och partiets lokalavdelningar med 500 euro.
Riikonen satsar 3 200 euro på kampanjen. Egna pengar är 1 750 euro, partiet ger 1 430 och dessutom redovisar han för en donation av en privatperson, 20 euro.
Böök satsar 500 euro, allt ur egen ficka, på sin kampanj.
Varken Samlingspartiets Thai Quach eller SFP:s Mia Heijnsbroek-Wirén har lämnat in förhandsbesked om sin valfinansiering.
Ungdomarnas favoriter
Inför varje val håller den nationella service- och intresseorganisationen för ungdomsarbete Allianssi ett ungdomsval som skuggval. Resultaten från det valet lyfter upp två av de östnyländska kandidaterna.
Thai Quach fick i ungdomsvalet näst mest röster av alla Samlingspartiets kandidater och skulle ha blivit invald i EU-parlamentet om ungdomarnas resultat hade varit avgörande.
På första plats i ungdomsparlamentet kom Alexander Stubb med 2 973 personliga röster och på tredje plats Quach med 293 röster.
Nästan lika många röster som Quach fick östnylänningen Mikael Böök, 241 röster. Också han skulle ha blivit invald i ungdomsparlamentet. Totalt deltog 325 skolor och över 22 000 ungdomar under 18 år i ungdomsvalet.
I ungdomsvalet blandas eventuellt ungdomarnas riktiga politiska preferenser med utslag av inte så sakligt underbyggda ställningstaganden. En av röstmagneterna i ungdomsvalet är nämligen också Timo Isosaari från Självständighetspartiet, med kandidatnummer 69.