Freden är det bästa med EU
BORGÅ. Trots att de åtta Europarlamentskandidaterna representerade olika partier svarade de alla på samma sätt när de fick frågan om det viktigaste EU har åstadkommit. Fri rörlighet i all ära, men freden är nummer ett.
En valdebatt behöver inte vara en tillställning där deltagarna talar i munnen på varandra, går till hårda angrepp mot den som inte tycker lika eller bara fortsätter att prata utan att bry sig om att den givna tiden gick ut för länge sedan. En valdebatt kan också gå hyfsat till och ge det åhörarna var ute efter.
– Jag är här för att jag är intresserad av att höra vad politikerna har att säga. Jag har inte kommit för att det sitter kända namn i panelen, utan det är själva debatten som lockar. Jag skulle ha gått till en valdebatt oberoende av vem som deltar i panelen, säger Kitty Långström.
Ett par, som vill vara anonymt, har kommit för att få höra vad kandidaterna har att säga och vad de har tänkt satsa om valet leder till en plats i parlamentet. De hälsar till kandidaterna att parlamentet måste på få slut på att sammanträdena hålls i både Bryssel och Strasbourg.
– Det ligger ett löjets skimmer över att parlamentet en gång i månaden flyttar till Strasbourg. Dessutom är det skattebetalarna som får stå för kostnaderna. Men hur ska man få ett slut på det om Frankrike har vetorätt?
Det visade sig att just den frågan var en av dem som panelen fick besvara. Samstämmighet rådde. Ingen tyckte att den månatliga flytten ska få fortgå.
– Vår gruppering (Alde) har redan börjat driva frågan, sade Olli Rehn.
Ingen gemensam försvarsmakt
Det är möjligt att den akuta krisen i Europas östligaste delar fick kandidaterna att lyfta fram freden som det viktigaste EU hittills har fått till stånd. Men om det en dag gäller att försvara freden behöver EU inte egna styrkor, i stället bör EU förlita sig på Nato.
– Av EU:s tjugoåtta medlemsländer hör tjugofyra till Nato. Jag tror inte att EU vill bygga upp ett dubbelt system, sade Olli Rehn.
Mia Heijnsbroek-Wirén tycker att neutrala Finland bör eftersträva ett större samarbete med de nordiska länderna. Därför är hon glad över det färska avtalet om tätare försvarssamarbete mellan Finland och Sverige.
– Varför kunde vi inte ha en gemensam flotta på samma sätt som Belgien och Holland?
Henna Virkkunen flaggar öppet för Nato och också Pirkko Ruohonen-Lerner börja luta mot Nato.
– Krisen i Ukraina har fått mig gynnsammare inställd till Nato, men jag har heller inget emot nordiskt försvarssamarbete.
Oras Tynkkynen tyckte att det är viktigt att Sverige och Finland samarbetar inom försvar och säkerhetspolitik.
– Men Finland ska inte få bli ett experiment för svensk industri.
De övriga talade för ett fördjupat samarbete i försvarsfrågor inom EU, men ingen tyckte att en gemensam försvarsmakt är en god idé. Ingen av dem ansåg att EU redan är, eller bör bli, en för förbundsstat. Också i den frågan är det samarbetet som är det viktiga.
Fri rörlighet
Kärnan i EU:s inre marknad är de fyra friheterna som innebär fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Panelen tyckte att det finns en grund för begränsningar av friheterna, speciellt när det gäller att få bukt med grå ekonomi och brottslighet.
Deltagarna ansåg också att det finns fog för att inskränka rätten till social trygghet. Alla ansåg att tryggheten är en nationell angelägenhet och rätten till en viss förmån bör vara kopplad till det land man bor i. Frågan blev aktuell för en tid sedan när det visade sig att en estnisk familj med pappan arbetande i Finland och resten av familjen bosatt i Estland kunde lyfta finskt barnbidrag.
Oras Tynkkynen ansåg att det är varje medlemsstats uppgift att garantera sina egna medborgare en viss miniminivå för grundtryggheten.
– Min åsikt är att det är viktigt att det finns en lagstiftning om socialskyddet, det är trygghet för den av oss som lever utomlands, sade Niklas Andersson.
Lantbruksstödet
Stödet till lantbruket slukar en stor del av unionens budget. Trots det var panelen enig om att lantbruksstödet behövs för att konsumenten ska få mat som är ren och närproducerad. Olli Rehn påpekade att man inom EU anser att det är familjejordbruken som kan producera livsmedel på ett etiskt hållbart sätt och att de måste få stöd för att kunna fortsätta med sin verksamhet.
Henna Virkkunen ansåg att Finland måste trygga försörjningsberedskapen, men att det för henne är viktigt att stöden i allt högre grad byggs upp så att miljön och djurens välbefinnande gynnas.
– Stödet behövs, utan mat kan vi inte leva, sade Merja Kyllönen.
De flesta tyckte också att det varit rätt att stödja medlemsländer i kris som Grekland, Irland, Spanien och Portugal. Olli Rehn påpekade att utan stödpaketen hade eurons saga varit all.
Pirkko Ruohonen-Lerner var av annan åsikt. Sannfinländarna motsatte sig stödpaketen och ansåg att Grekland kan frigöras från euron.
– En mycket bra debatt, speciellt i och med att ingen gavs möjlighet att breda ut sig för mycket, sade Marja Nurme när panelen och utfrågarna hade gjort sitt.
EU-valsdebatt
Hölls på Grand i tisdags.
I panelen satt kandidaterna Niklas Andersson (KD), Mia Heijnsbroek-Wirén (SFP), Mikael Jungner (SDP), Merja Kyllönen (VF), Olli Rehn (C), Pirkko Ruohonen-Lerner (Sannf), Oras Tynkkynen (Gröna) och Henna Virkkunen (Saml).
Leddes av chefredaktörerna Jari Lammassari, Uusimaa och Micaela Röman, Borgåbladet.
Fördes genomgående på två språk.
Maximitid för inlägg och kommentarer var 30 sekunder.
Hade flera hundra åhörare.