Vårdreform hotar ekonomin i Östnyland
ÖSTNYLAND. Social- och hälsovårdsreformen misstänks bli en ekonomisk katastrof för många små kommuner, medan i synnerhet de stora centralstäderna kammar in miljonerna.
Den ekonomiska experten Eero Laesterä har tillsammans med Tuomas Hanhela gjort upp provkalkyler över den aktuella reformens verkningar på kommunernas ekonomi. Arbetet har skett i samband med att en östnyländsk fusion utretts.
Regeringens budskap är att kommunerna ska betala kostnaderna i enlighet med invånarantalet. Detta kompletteras med en sjukfrekvenskoefficient och befolkningens åldersstruktur. Någon exaktare metod har det inte talats om.
Bara Sibbo gynnas
Laesterä och Hanhela har använt sig av regeringens information och resultatet visar ganska skrämmande siffror för Östnyland, även om Sibbo skulle gynnas av reformen.
Östnyland skulle enligt uträkningarna förlora totalt till och med 9-15 miljoner euro årligen på grund av reformen. För Sibbos del finns ett litet plustecken.
När experterna granskat situationen i hela Finland har de kommit till att reformen skulle leda till betydande inkomstöverföringar mellan kommunerna till vissa regioner, i huvudsak till de stora centralstäderna. Exempelvis Helsingfors skulle dra stor nytta av reformen och få en extra årlig inkomst på up till 138 miljoner euro.
Detta kan bli en stor politisk fråga som har konsekvenser för själva reformen.
Service försämras
Kommundirektörerna i Östnyland konstaterar att kommunerna nog är öppna för reformer. Social- och hälsovårdslösningen spelar en stor roll för utvecklingen. I det nya förslaget är det de kommuner som i dag producerar tjänster förmånligt som skulle bli betalare. Den finansieringsmodell som nu föreslås, sporrar inte kommunerna till förebyggande verksamhet. När besparingar söks i kommunerna finns det också risk för att bildningstjänsterna och annan kommunal service försämras avsevärt.
Direktörerna förvånar sig över att den ekonomiska biten inte undersökts till fullo, det är ju fråga om en stor och viktig reform.
– I så här stora reformer bör beredningen och beslutsfattandet bygga på kunskap om och kalkyler över reformens verkningar för ekonomin i regionerna och kommunerna, konstaterar de i ett utlåtande.