Den enas avfall blir den andras råvara
BORGÅ. Vi kan inte lösa våra problem genom att tänka i samma banor som vi gjorde när vi skaffade oss våra problem, sade redan Einstein. I Sköldvik tänkte man på onsdagen i nya banor.
Det går med fart. Allt fler industrier tänker om och använder någon annan industrigrens avfall som råvaror. Det är inte bara bra med tanke på miljön, det lönar sig också ekonomiskt och det kan skapa nya arbetsplatser.
Sitra hade i går samlat till ett brett upplagt forum kring industriell symbios i Nestes utrymmen på Sköldvikområdet.
Industriell symbios är ett begrepp som inte ingår i den dagliga vokabulären hos de flesta av oss. Men efter litet tankemöda är det ganska lätt att tänka sig industrier som förädlar och drar nytta av varandras spillprodukter.
De här exemplen blir allt fler, också i Finland. På Sitra har man för första gången gjort en kartläggning över alla företag som utnyttjar industriell symbios och dessutom utrett de ekonomiska verkningarna av materialcirkulationen.
Enligt Sitras uträkningar kan över 80 procent av de här företagen spara på kostnaderna, över en tredjedel uppger att återanvändningen har gett nya arbetsplatser eller att man har klarat sig utan uppsägningar. En tredjedel av företagen har kunnat förbättra sina resultat.
– Vi har också räknat ut att den finns potential i Finland att spara upp till 7 miljarder euro per år genom att effektivare än i dag använda och återanvända råvaror, teknologi och energi, säger direktör Mari Pantsar-Kallio från Sitra. I Europa kunde det innebära en besparing på 240 till 380 miljarder euro och mellan 1,4 och 2,8 miljoner nya arbetsplatser.
Inom Sköldvikområdet sker sedan 1980-talet ett utbyte mellan de olika industrierna i de grova rör som ringlar sig genom terrängen. Här transporteras kolväten, kväve, vatten men också ånga som skapas i vissa processer och är en viktig råvara i andra processer.
Slakteriavfall
Ett annat sätt att använda avfall sker när Neste gör biodiesel av bland annat slakteriavfall.
– Vi började 2008 då vinsten var noll och kom i fjol upp till en vinst på 2,5 miljarder euro, berättar teknologidirektör Lars Peter Lindfors.
– Vi har jobbat mycket med produkten, för att få den så kvalitativt högtstående som den är i dag. Användaren måste vara nöjd, bilen måste gå också när det är riktigt kallt ute. Dieseln måste vara lätt att använda för återförsäljare och förmedlare som inte behöver skilda tankar och cisterner för vår biodiesel.
– Bilindustrin måste också gilla vår produkt och dessutom måste den vara samhälleligt accepterad.
Lindfors vill inte gå in på hur stor del av biodieseln som består av slakteriavfall.
– Men det kan jag säga att vi använder allt som går att få från de inhemska slakterierna. Nu gör vi också nya experiment med biomassa av avfall från skogsbruk och lantbruk.
Textiler för bilindustrin
Olli Salmi från Statens tekniska forskningsanstalt påpekar att det finns möjligheter att ta till vara mineraler ur det som i dag beaktas som avfall.
– Den aska som uppstår när man bränner kol eller avfall innehåller många värdefulla ämnen, det gäller bara att utvinna dem på ett vettigt sätt.
– På Kärringmossen i Esbo planerar man en stor återvinningsanläggning där man kan få fram viktiga ämnen. Exempel finns på många håll i världen, i Baskien i Spanien har man till exempel specialiserat sig på stålindustrins avfall, i Hongkong finns en stor industripark där man helt koncentrerar sig på att återvinna metaller och andra ämnen från avfall.
– I ekoindustriparken i Forssa utvecklar man just nu en metod att återanvända textilier för bilindustrins behov, innovationerna är många.
Om man tittar på den karta som Sitra har publicerat över företag som jobbar i symbios hittar man på sökordet Borgå bara Sköldvikindustrierna som grupp, Neste Oil och Aga. Sibbo finns inte alls med.
På Sitra-forumet betonar man ändå att det lönar sig också för små och medelstora företag att satsa på symbios.
Sandpapper ger energi
Mats Sundell representerar ett stort företag, också med internationella mått mätt, Mirka i Jeppo.
– Vi hör till toppskiktet bland de företag som tillverkar sandpapper och slipmaterial av olika slag. Våra produkter används vid största delen av den europeiska bilindustrin och också på bilverkstäderna. Också inom träindustrin och i järnhandeln ligger vi i topp.
Mirka har jobbat på att förbättra sitt kolfotspår som förr var stort.
– Vår produktion är mycket energiintensiv, säger Sundell. Dessutom får vi slänga en tredjedel av slippapperet som nytt på grund av produktionstekniken.
– Genom samarbete både med Ekokem och med bioenergiföretaget Reneva har vi byggt en brännugn för spillet som ger oss värme och energi och där vi dessutom kan återvinna sandpartiklarna. Vårt kolfotspår han minskat betydligt, vi har kunnat bygga upp ett samarbete med ett tjugotal lokala småföretag, vi har kunnat nyanställa och dessutom har vi skapat en bränd som ett företag som satsar på hållbar utveckling. Där ligger våra konkurrenter i lä.