Allt färre sitter i fängelset
VANDA. Fängelserna är fortfarande smockfulla, men antalet fängslade minskar stadigt. Och det är det konkreta jobbet inne i fängelserna som är orsaken tror myndigheterna.
Är det tack vare arbetet med fångarna som antalet fängslade stadigt minskar, frågar Esa Vesterbacka. Han är generaldirektör för Brottspåföljdsmyndigheten. Myndigheten har till uppgift att se till att internerna inte bara sitter inspärrade, utan att de får stöd och vård och att de kan utbilda sig och få ett yrke, för att efter fängelset kunna återgå till ett normalt liv.
Antalet som gör nya brott då de kommer ut är fortfarande högt, men stadigt minskande.
– Kommunernas ansvar är stort. Fångarna behöver få stöd även då de friges, för att inte halka in på brottsbanan igen. Det har en stor ekonomisk betydelse att vi lyckas minska på antalet återfallsförbrytare.
Då 67 procent år 2005 var återfallsförbrytare, så är de nu fem procent färre.
– Även små förändringar betyder mycket. Vi är helt övertygade om att det jobb vi gör i fängelserna har gett resultat. Det innebär mycket för samhället i inbesparade skattemedel - men det betyder även mycket för anhöriga och de som begått brott.
Dagens fångar får en omfattade vård. I Vanda fängelset ges missbrukarvård och psykisk vård. Här finns även tandvård och hälsovård med poliklinik, samt grupper bland annat för aggressionsbenägna.
– Frågan är om fångarna kanske får bättre vård i fängelset än då de kommer ut, säger överläkare Päivi Viitanen.
Hon befarar att de frigivna landar i hälsovårdscentraler där de vårdas akut, utan att få någon långvarig kontakt till en läkare som känner till deras problem och bakgrund.
Behovet av vård i fängelset är stort, fångarna lider av många allvarliga sjukdomar och 90 procent av dem är i behov av regelbunden vård. Studierna visar att de som begår brott hör till de som har den sämsta hälsan och den svagaste ekonomin.