Rätt inställningar sparar på både pengar och miljön
Sibbo har kunnat spara tiotusentals euro på utgifterna för fjärrvärme i Sipoonlahden koulu i Söderkulla tack vare en alert fastighetsskötare.
Vårljuset flödar in i skolans aula. Vid ett av borden sitter kommunens färska energiexpert, Tiina Seppälä, och fastighetsskötaren Lasse Lampinen. Bordet svämmar över av kalkyler och de talar sitt tydliga språk.
På två år har kommunen lyckats spara in mellan 35 000 till 40 000 euro på fjärrvärmen i skolhuset vid Fröken Miilis väg. Det betyder att man redan har lyckats skära ned på energikonsumtionen med tio procent.
Det i sin tur kan innebära att kommunen inte lyckas presentera annat än ett nollresultat för en av totalt fyra pilotfastigheter som ingår i Kuuma-kommunernas gemensamma projekt. Avsikten med projektet är att ta fram metoder för att förbättra energieffektiviteten i offentliga byggnader.
Det är meningen att energiförbrukningen och kostnaderna för densamma ska minska med åtta procent före 2016. Seppälä säger att det inte nödvändigtvis går att minska ytterligare på energiförbrukningen i enhetsskolan. Lampinen har skurit ner på all onödig konsumtion och han ser till att hålla temperaturen inomhus på en jämn nivå. Ventilationen är inte på för full effekt för jämnan, men eftersom huset används också under kvällar, kan man inte heller strypa ventilationen helt efter skoldagens slut.
Gott exempel
Att man eventuellt får nöja sig med ett nollresultat med tanke på Sipoonlahden koulu är ingenting som bekymrar Tiina Seppälä.
– Det visar att vi redan har gjort allt. Och då kan fastigheten fungera som ett exempel på hur man kan göra för att spara på energi.
Inomhus är det 21 grader varmt, och Seppälä anser att man inte kan sänka på temperaturen ytterligare utan att riskera att konstruktionerna tar skada.
Också nybyggen kräver insats
Många nya fastigheter förbrukar mer energi än nödvändigt av den enkla orsaken att ingen sett över inställningar för värme och ventilation efter inkörningsperioden. Till exempel i daghemmet intill måste ventilationen ännu vara påkopplad dygnet runt eftersom huset är så pass nytt. Luftväxlingen är nödvändig för att huset ska torka ordentligt och för att vädra ut eventuella orenheter ur byggnadsmaterialet.
– Det kan hända att man gör av med tio procent mera energi i en ny byggnad än nödvändigt om man inte sköter om den som man ska, säger Seppälä och Lampinen.
Nya byggnader är försedda med teknik och automatik, men ändå finns det sådant som användaren bör reagera på. Lampinen följer till exempel med hur omslagen i väderleken påverkar temperaturen i den inglasade aulan i enhetsskolan.
Äldre hus
Han tror också att kommunen kunde spara ännu mera på att se över energiförbrukningen i byggnader av äldre datum. Men Seppälä inflikar att det behövs en energisyn först och att även den kostar. Därför kan man först behöva lägga ut en summa pengar, innan man kan räkna med konkreta besparingar.
– Men det är säkert så att det i många byggnader i kommunen finns fler saker att rätta till än i den här, menar Lampinen.
I Sibbo har man, utöver Sipoonlahden koulu, utsett daghemmen Mäntymäki och Miili samt ett parhus i Nickby till pilotfastigheter.
Fastigheterna har valts ut bland annat för att alla uppgifter om dem finns i elektronisk form, för att de representerar moderna lokallösningar och för att man genom att observera de här byggnaderna kan få information om energiförbrukningen i andra nybyggen.