Ingen fråga är för liten
Hälsovårdarna på barnrådgivningen träffar så gott som varje barn som bor i staden. Där får föräldrarna svar på alla sina frågor. De flesta mår i dag bra fastän problemen i familjerna har ökat.
Mitt på golvet sitter Elliot Ståhls, ett år, och tittar allvarligt på de nya människorna i rummet. Intill far hans bror Albert, 3 år och 4 månader, omkring än hit och än dit. Pojkarnas mamma Minna Ståhls håller på att samla ihop sin familj efter besöket hos hälsovårdare Annette Pellikka på barnrådgivningen.
De är nästan som gamla bekanta. Hälsovårdarna på rågivningen har hand om alla klienter från ett visst geografiskt område och speciellt när det finns flera barn i en familj hinner familjen bli bekant.
– Jag kan fråga om allt jag funderar på, och det är roligt att komma hit, säger Minna Ståhl.
Saker hon funderat på är vardagsrutinerna hemma, hur syskonrelationen mellan pojkarna borde utvecklas och den egna orken. Om pojkarna äter tillräckligt och om de växer som de ska.
Ett besök på rådgivningen räcker ungefär en timme, men har man med barnfamiljer att göra gäller att vara flexibel. Barnen kallas till undersökning efter ett förutbestämt schema, men avvikelser görs rätt ofta.
– Det finns en struktur för besöken, men vid behov försöker vi jämka. En del behöver mera stöd än andra, säger Annette Pellikka.
Många frågor
Till rådgivningen kommer alla slags familjer. Förutom att mäta och väga barnen och höra sig för hur vardagen med små barn går står hälsovårdaren till tjänst med råd i allt som rör familjen.
– Alla familjer har sin egen bakgrund. Många funderar på framtiden, på ekonomin och hur man ska klara sig. Egna hälsoproblem oroar också föräldrarna och främst hur deras problem påverkar barnen.
– Vi försöker sedan tillsammans hitta de rätta kanalerna för att lösa problemen. Det finns något gott i alla familjer, något gott som man kan lyfta fram, säger Pellikka.
Elliot blir modigare efter en stund och leker med leksakerna i hälsovårdarens rum tillsammans med sin bror. Båda pojkarna är friska och välmående, och det är deras mamma naturligtvis glad över.
– Det känns lugnande att veta att barnen utvecklas som de ska, säger hon.
Nyfamiljer
Hälsovårdare Patricia Läckström har jobbat på rådgivningen i femton år. Under den tiden har hon sett speciellt familjerna förändras.
– När jag började var de flesta familjer traditionella. Nu finns det många olika konstellationer, barnfamiljer kommer med bonussyskon och bonus mor- och farföräldrar och det ställer helt andra och nya krav på familjer och på barnen.
Grunden i familjen är ändå densamma oberoende av vilka som hör till den. Mår alla medlemmar i familjen bra, så mår familjen bra. Så är det inte alltid.
– Den psykiska tröttheten har blivit större. Det syns klart, säger hon.
Pressen på barnfamiljerna är stor i dag, och Läckström efterlyser ett ännu bättre samarbete mellan de olika instanserna. På hennes önskelista står ett gemensamt hus för rådgivningen, barnskyddet och mentalvården, så att tröskeln att skicka klienter vidare skulle vara ännu lägre.
Små problem löses lätt
Till barnrådgivningen kommer nästa alla barn i staden och hälsovårdarna har en ganska bra inblick i hur familjerna mår. I många fall ser de problem som kunde ha åtgärdats lätt om någon ingripit tidigare.
Avdelningsföreståndare Eliisa Roine vill fästa uppmärksamhet vid den preventiva vården och hur man kunde underlätta vardagen i många familjer och undvika stora problem om det fanns mera resurser inom den preventiva vården.
– Om man kunde stödja familjer som har ett litet problem så snart det uppdagas skulle man lättare kunna åtgärda problemet. Små bekymmer är lättare att sköta men växer sig snabbt stora. Om man satsar på den preventiva vården sparar man både mänskligt lidande och mycket pengar, säger hon
De flesta av resurserna i staden finns inom vården av redan sjuka, eller för att lösa stora problem som skapats under en lång tid.
Samarbete
Ju tidigare man kan ingripa i problem desto lättare är det att lösa.
På rådgivningen finns en enda familjearbetare. Det skulle finnas jobb för många fler.
– Familjearbetaren kan hjälpa lätt och snabbt. Om det finns problem i en familj är det lättare för en utomstående att se dem, och ett par besök kan räka till för att få saker på plats igen. Det är inte stora saker. Trötthet som leder till problem i parförhållanden, säger Roine.
Unga som mår dåligt kommer ofta från hem där vuxna mått dåligt.
Eliisa Roine är glad över att man börjat få upp ögonen för att den preventiva vården behöver mera resurser. En arbetsgrupp som består av sakkunniga inom olika avdelningar av vården har bildats med Roine som ordförande, och under vårens lopp skall man dra upp riktlinjer för hur den preventiva vården kunde utvecklas.
– Det finns vilja, nu är det bara fråga om hur man gör, säger hon.