Allt svårare att rycka ut på arbetstid
ÖSTNYLAND. Avtalsbrandkårernas förbund har utrett utryckningsberedskapen och noterat rätt så stora brister. Östnyland är inget undantag.
Mellan 42 och 48 procent av alla FBK-utryckningar på riksnivå sker med för litet manskap eller efter en längre tid än avtalet förpliktigar till.
– Eller så ser det ut i rapporteringssystemet Pronto, säger Sibbo Skärgårds FBK:s Silvio Hjelt som tillsammans med Isto Kujala har gjort utredningen som i går överlämnades till Inrikesministeriet.
– Det finns många problem med rapporteringen har vi märkt, så direkt kan man inte dra slutsatsen att alla utryckningar som har rapporterats som bristfälliga faktiskt är det.
Hjelt påpekar att det i många fall handlar om att avtalsbrandkåren borde ha ryckt ut på fem minuter och att det i stället har tagit fem och en halv minut.
– Medborgaren blir inte utan service men den kommer aningen långsammare.
Utredarna har också noterat att de halvfrivilliga kårerna har en bättre statistik. Arbetet går vidare och till sommaren ska en analys av materialet vara klar.
Sämre år 2013
Än så länge finns det inga jämförelser mellan de olika landsändorna.
I statistiken för Östnyland noteras att de frivilliga kårerna ryckte ut för sent eller med för liten styrka 269 gånger år 2011, 242 gånger år 2012 och 220 gånger under den 9 och en halv första månaderna i år.
En snabb uträkning visar att kårerna i Östnyland har en bättre statistik än i landet i övrigt. Under 2011 och 2012 låg de bristfälliga utryckningarna på runt 35 procent och under de nio och en halv första månaderna i år på drygt 40 procent.
Roger Hacksell är ordförande för Tolkis frivilliga brandkår som har ett ganska betungande avtal med Räddningsverket i Östra Nyland.
– Vi följer avtalet och har inte haft några problem med att fylla våra förpliktelser, säger Hacksell.
– Under 2013 har vi gjort 62 utryckningar. Det ligger under medeltalet som är kring 80 utryckningar per år. Men man får väl bara vara nöjd över att året över lag har varit lugnare än vanligt.
Oförstående arbetsgivare
Hacksell vill inte gissa varför en del kårer inte klarar av de avtal de har förbundit sig att följa.
– Men det finns ju en trend att det blir allt svårare att locka med folk i det här slaget av frivillig verksamhet. Vardagen ser också så annorlunda ut än för några tiotal år sedan. Allt fler jobbar allt längre hemifrån.
Och då är det svårt att kasta sig i bilen och åka iväg till branddepån när larmet går. Många arbetsgivare ställer sig inte heller så förstående till att arbetstagarna åker på utryckning.
– Visst känner vi i Tolkis också av det här, säger Hacksell. Det är svårast att få ihop manskap till de utryckningar som sker under arbetstid på en vardag.
Utredarna känner också till de här problemen och vill undersöka nya modeller.
– I Tyskland får arbetsgivaren ersättning om arbetstagaren åker ut på ett larm under arbetsdagen, säger Hjelt.
Ingen brist
Räddningschef Peter Johansson konstaterar att det finns kårer som själva har noterat att de inte kan följa sitt avtal och på eget initiativ har justerat sina avtalsgränser.
– På vårt initiativ har vi inte behövt ändra på avtalen. Men visst är vi medvetna om att det blir allt svårare för de frivilliga kårerna att uppfylla sina avtal.
– En stor del av de aktiva frivilliga brandkåristerna jobbar i huvudstadsregionen och har svårt att ställa upp på arbetstid. Jag har en fingertoppskänsla att det bara blir tuffare med tiden.
Johansson konstaterar att det inte ännu finns någon risk för brist på FBK:are i Östnyland.
– När vi gjorde en kartläggning 2006 visade det sig att vi i Östnyland hade fyra gånger fler aktiva frivilliga brandkårister än i landet i medeltal. Det finns en viss buffert.