• Första sidan
  • Prenumerera
  • Annonsera
  • Kundservice
  • Ta kontakt
  • e.ostnyland.fi
  • Kortet.fi
  • Jobba hos oss
Hem
  • Nyheter
  • Opinion
  • Kultur
  • Livsstil
  • Sport
  • Brott & Olyckor
  • Läsarmaterial
  • Goda nyheter
  • Nyheter
  • Opinion
  • Kultur
  • Livsstil
  • Sport
  • Brott & Olyckor
  • Läsarmaterial
  • Goda nyheter
    Nyheter
    • Östnyland
    • Borgå
    • Lovisa
    • Sibbo
    • Askola
    • Lappträsk
    • Mörskom
    Fler val
    Affärer
    Afrika
    Alkohol och narkotika
    Antarktis
    Arbete
    Arbetslöshet
    Arktis
    Asien
    Banker
    Barn
    Båtliv
    Befolkningen
    Börsen
    Bostäder
    Brandkår
    Brott & Olyckor
    Buss
    Byggverksamhet
    Centern
    Dagvård
    Danmark
    De gröna
    Ekonomi
    Energi
    Estland
    EU
    Europa
    Europeiska centralbanken
    Export
    Familj
    Färja
    Finansiellt
    Finland
    Finlandssvenskar
    Fiske
    Flygtrafik
    Fonder och stiftelser
    Förenta Nationerna
    Företag
    Försvaret
    Frankrike
    Fredsbevarande
    Globalisering
    Grundskolor
    Gymnasier
    Hälsa
    Handel
    Helsingfors
    Historia
    Högskolor
    Immigration
    Industri
    Informationsteknologi
    Island
    Jakt
    Jämlikhet
    Järnväg
    Kärnkraft
    KD
    Kina
    Kommunalt
    Konflikter
    Krig
    Kultur
    Kuriosa
    Lag och ordning
    Lån och räntor
    Landsbygden
    Lantbruk
    Livsmedel
    Löner och förmåner
    Massmedier
    Metro
    Miljö
    Minoriteter
    Missbruk
    Nato
    Natur
    Naturtillgångar
    Nordamerika
    Norden
    Norge
    Oceanien
    Pendlare
    Pensioner
    Polis
    Politik
    Priser
    Privatekonomi
    Räddningsväsendet
    Religion
    Restauranger
    Rymden
    Ryssland
    Samlingspartiet
    Sannfinländarna
    SDP
    Seniorer
    Sexualitet
    SFP
    Sjöbevakningen
    Sjöfart
    Sjukvård
    Skärgården
    Skatter
    Skogsbruk
    Skolor
    Sociala medier
    Språk
    Städer
    Storbritannien
    Strejker
    Svenskfinland
    Sverige
    Sydamerika
    Taxi
    Teknologi
    Terrorism
    Trafik och vägar
    Turism
    Tyskland
    Ungdom
    Uppfinningar
    USA
    Utbildning
    Utnämningar
    Väder
    Val
    Vänsterförbundet
    Världen
    Världshaven
    Varumärken
    Vetenskap
    Vindkraft
    Yrkesutbildning

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    ISOLERINGSSKIVOR. I Finland har man använt EPS-skivor som är flamskyddade med HBCD sedan början av 1980-talet. Foto: Kristoffer Åberg.

    Flamskyddsmedel är en brännhet fråga

    Oskar Skogberg
    Publicerad: 30.12.2015 06.35

    Ämnesord

    • Ekonomi
    • Byggverksamhet
    • Hälsa
    • Miljö
    • Natur
    • Östnyland
    • Goda nyheter

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    I augusti i år avslutades långdansen kring den skadliga flamskyddskemikalien HBCD då man inom EU fattade beslut om att användningen begränsas. Men det betyder inte att problemet är ur världen: material behandlade med kemikalien kan hittas på överraskande ställen i hemmen och enda sättet att oskadliggöra dem är bränning.

    BORGÅ/FINLAND De bromerade flamskyddsmedlen är en grupp kemikalier som innehåller grundämnet brom. Den flamskyddande effekten handlar om att när det uppstår en brand i närheten av till exempel en flamskyddad cellplastskiva så frigörs brom vilket kväver eldsvådan. Men hur effektiva de här kemikalierna sist och slutligen är när det gäller att stoppa bränder i praktiken är omdiskuterat. Det finns ungefär sjuttio olika bromerade flamskyddsmedel och vi ska nu titta närmare på ett av de vanligaste: HBCD.

    Att kemikalien är skadlig både för människor och miljö råder det vid det här laget stor enighet om. Forskaren och pensionerade professorn i mikrobiologi vid Helsingfors universitet Mirja Salkinoja-Salonen, går så långt att hon kallar det en förbannelse för samhället.

    – HBCD är ett av människan framställt fettlösligt, bioackumulerande och långsamt dödande gift. Det är inte biologiskt nedbrytbart, så till exempel när man fört byggavfall till soptippen och täckt in det med mylla, så finns HBCD kvar i naturen i all framtid. Till all lycka blir det vid årsskiftet förbjudet att föra organiskt avfall till soptippen.

    Stora problem kan uppstå om HBCD inte stannar kvar i de behandlade materialen utan lätt "läcker" ut i omgivningen. Eftersom det inte är kemiskt bundet till exempel till polystyrenet i cellplastskivorna så kan HBCD frigöras när skivorna tillverkas, bearbetas, slits eller krossas.

    I miljöprov har man hittat HBCD i miljön på utbredda områden. Halten av HBCD i modersmjölk verkar vara relaterad till användningsmängderna på marknaden.

    – När HBCD kommit ut i naturen går det vidare i näringskedjan. Från mikroorganismer till större djur och slutligen till människan. Eftersom det är fettlösligt och molekylstorleken är tillräckligt liten så går HBCD genom cellmembranen och in i cellerna.

    För däggdjur har man i studier konstaterat att HBCD orsakar reproduktions- och utvecklingsstörningar samt att ämnet stör sköldkörtelns och eventuellt nervsystemets funktion. För vattenorganismer är HBCD ytterst giftigt och ämnet orsakar också att fåglar lägger färre ägg och att skalen blir tunnare.

    – Det är förkastligt att man gått in för att använda en så här skadlig och onedbrytbar kemikalie i en så stor utsträckning. Med tanke på att moderna hus ofta har en beräknad livslängd på bara 45 år så kommer vi att ha en stor utmaning i framtiden.

     

    Cellplast lämpar sig väl för återvinning men man borde på något sätt lära sig att sålla bort sådan cellplast som innehåller HBCD.

    EU ville annorlunda

    Stockholmskonventionen, vars mål är att begränsa användningen och utsläppen av långlivade organiska föroreningar, trädde i kraft 2004 och den har ratificerats av 179 länder. År 2013 fattade man beslut om att förbjuda användningen av HBCD internationellt. Ett tillfälligt undantag var polystyrenskivorna, som skulle vara tillåtna för byggnadsbruk i 5 till 10 år tills man fått ett ersättande ämne på marknaden. Ute i världen var flera av konventionens medlemsländer snabba att verkställa beslutet, men EU-länderna hörde inte till dem. Överinspektör Timo Seppälä på Finlands miljöcentral berättar om hur unionens regelverk om kemikalier fördröjde verkställandet av Stockholmskonventionens beslut.

    – Inom EU:s kemikalieförordning Reach hade man redan påbörjat processen om att göra HBCD till en tillståndspliktig kemikalie när Stockholmskonventionen fattade beslutet om att den skulle förbjudas. Inom EU ville man inte riva upp Reach-processen utan den fick fortsätta i normal ordning. När man inom ramarna för Reach gör en kemikalie tillståndspliktig så slår man fast en tidsfrist, en så kallad sunset date, före vilken kemikalietillverkarna ska lämna in en ansökan om undantagslov om de vill fortsätta använda kemikalien efter det datumet. För HBCD:s del löpte tidsfristen ut den 21 augusti i år och fram till dess hade nio europeiska tillverkare sökt om tillstånd att få fortsätta använda kemikalien för byggnadsisoleringsbruk. Och EU har fått igenom ett undantag i Stockholmskonventionen för det här. Men i ärlighetens namn så skulle man säkert ha gjort någon form av undantag även utan Reach, eftersom det då inte fanns något ersättande flamskyddsämne.

    Seppälä tycker det är beklagligt att man inom EU inte lyckats få ett totalförbud, men är ändå glad över att bruket kan begränsas. Tidtabellen för när EU-länderna kan ratificera Stockholmskonventionen när det gäller HBCD är fortfarande inte huggen i sten. Seppälä säger att både Europaparlamentet och Europeiska rådet måste godkänna begränsningen, och att en allmän uppfattning är att det kan ske redan i början av 2016.

    Stockholmskonventionen förbjuder också återvinning av så kallade POP-föreningar (persistent organic pollutants, långlivade organiska föroreningar) dit HBCD hör. Men när det gäller HBCD är det här ändå lättare sagt än gjort, för såsom tidigare nämndes går det inte att skilja mellan behandlade och obehandlade produkter på något enkelt sätt.

    – Cellplast lämpar sig väl för återvinning men man borde på något sätt lära sig att sålla bort sådan cellplast som innehåller HBCD. Man har hittat kemikalien i bland annat engångsbestick eftersom kineserna sorglöst använder all slags cellplast som råmaterial.

    Med andra ord finns det en beställning på uppfinningar med vilka man kan identifiera och komprimera HBCD-behandlat cellplast.

    – Flamskyddsmedlet kan förstöras om man bränner cellplastskivorna i en förbränningsanläggning för avfall. Men det blir lätt en ekonomisk fråga om man ska börja transportera icke-komprimerad cellplast särskilt om man inte vet om den är HBCD-behandlad eller inte.

     

     

    Bakgrund
    HBCD
    • Förkortningen HBCD står för hexabromocyklododekan.
    • Ett bromerat flamskyddsmedel som under årtionden använts i omfattande utsträckning över hela världen.
      HBCD är ett av endast 26 ämnen som man lyckats komma överens om att begränsa internationellt.
    • Användningsändamål ute i världen: flamskyddade polystyrenbaserade isoleringsmaterial i byggnader, vissa andra plastarter, förpackningsmaterial och textiler.
    • Användningsändamål i Finland: främst i flamskyddade variationer av EPS- och XPS-isoleringsskivor (expanderad polystyren och extruderad polystyren, i dagligt tal cellplast eller styrox), men kemikalien har använts även i möbler, som till exempel i en del säckstolar fyllda med styroxkulor.
    • Orsaken är att styroxkulorna kommer från samma produktionslinjer där man tillverkar flamskyddade EPS-skivor.

    Bättre i Finland

    Seppälä säger att den finländska byggindustrin från och med början av det här året övergått till att endast använda cellplastskivor behandlade med ett nytt flamskyddsämne med det officiella namnet PFR (polymeric flame retardant). Liksom HBCD är också PFR bromerat men eftersom det har en större molekylstorlek anser man att det inte kan ta sig igenom organismernas cellväggar.

    – Det finns inte lika mycket forskning om PFR som om HBCD, men så vitt man vet är det bättre för miljön. Men visst är det så att tiden får utvisa om det var ett bra val. Hittills är också tillgången till PFR ett problem globalt sett, ämnet tillverkas endast i tre fabriker i hela världen.

    I alla fall på kort sikt kommer det nya flamskyddsmedlet inte att stoppa användningen av HBCD. Det tillverkas och används fortfarande på många håll i världen och även inom EU kommer produktionen alltså att fortsätta.

    – Byggarbetarna är en utsatt grupp. När de formar HBCD-behandlade skivor med sticksåg eller varmtrådsåg får de i sig kemikalien med inandningsluften om de inte använder lämpliga andningsskydd. Men kemikalien sprider sig förstås också med luften så att människor som rör sig i närheten av byggarbetsplatsen kan exponeras.

    När det gäller sanering eller rivning av gamla hus är problemet i både Finland och världen att man sällan vet i vilka byggnader man använt HBCD-behandlade material.

    – I Finland har byggindustrin en intern överenskommelse om att inte använda flamskyddat isoleringsmaterial i husgrunderna. Men i innertak, väggar och ventilerade krypgångar har man använt HBCD-skyddade material fram till början av året. HBCD har använts åtminstone sedan början av 1980-talet och då fanns det inte någon överenskommelse inom industrin. Så man kan aldrig veta var man kan stöta på det. Tur i oturen är att flamskyddade isoleringsskivor alltid varit dyrare än de obehandlade, så man kan räkna med att de flamskyddade varianterna för det mesta använts bara där det varit nödvändigt.

    Så till den viktigaste frågan. Behöver invånarna vara oroliga för att det finns HBCD-behandlade skivor i deras hem. Timo Seppäläs svar är nekande, så länge skivorna får vara i fred.

    – Det är min bestämda åsikt. Däremot är jag övertygad om att textiler och möbler ger upphov till betydande utsläpp av HBCD. När det gäller nya textiler har HBCD redan i praktiken ersatts av andra kemikalier men i de gamla finns det ju kvar. Och möbler, jag tänker speciellt på säckstolar, kan innehålla HBCD om de såldes före den 21 augusti i år. Alla gör det inte, men en del innehåller upp till 35 gram HBCD per stol trots att lagen inte förutsätter att säckstolar ska vara flamskyddade. Styroxkulorna i stolarna utsätts hela tiden för fysisk stress när man sitter på dem vilket får damm som innehåller HBCD att frigöras i inomhusluften. Säckstolar finns i skolor, i hemmen och i barnens rum och de kan användas i tiotals år. Jag tycker det är ansvarslöst.

     

    Utspridd information

    Borgå stads ledande bygginspektör Henning Johansson säger att staden inte känner till i vilka byggnader man använt sig av HBCD-behandlade isoleringsskivor.

    – Det är ett besvärligt ämne men tyvärr finns det ingen statistik om var det använts; information om sådana här ämnen ingår till exempel inte i bygglovet. Men konstruktörerna och de som bygger husen torde känna till vilka material de använder.

    Han tycker att det i princip skulle vara bra att ha något slags register över var olika ämnen som misstänks vara hälsoskadliga använts.

    – Men frågan är vem som ska upprätthålla ett sådan register. I byggnader används så många olika ämnen att det i praktiken skulle bli ytterst svårt.

    Han påminner om att HBCD inte anses vara farligt för invånarna så länge isoleringsskivorna inte bearbetas.

    – Så jag är inte speciellt orolig för just det här ämnet. I gamla hus finns det tyvärr många olika ämnen som kan vara skadliga när man arbetar med dem, till exempel asbest.

    På Borgå A-bostäder säger fastighetschef Teppo Riski att han inte på rak arm känner till i vilka av bolagets fastigheter det eventuellt använts HBCD-flamskyddade isoleringsskivor.

    – Men i våra fastigheter har det alltid använts CE-märkta material som alltså varit lagliga att använda. Men eftersom de flesta av våra hus är elementhus så har jag för mig att det över huvud taget använts ganska lite EPS- och XPS-skivor. I stället använder man olika ullbaserade isoleringsmaterial.

    När det blir dags att utföra reparationsarbeten på byggnader gör man en kartläggning av skadliga ämnen.

    – Innan en entreprenör börjar arbeta med någon av våra fastigheter är de skyldiga att göra en utredning om det finns skadliga ämnen, till exempel asbest i byggnaden. Och om det upptäcks skadliga ämnen så finns det direktiv för hur arbetet ska kunna utföras på ett tryggt sätt.

    Nyhetspulsen

    2.2.2016 08.46 2.2.2016
    Tog i spisen och fick en elstöt
    »Nu tänker Tukes kontrollera underleverantörens tillstånd och rutiner.
    2.2.2016 13.10 2.2.2016
    Nydöpta återinviger Lilla kyrkan
    »Efter vattenskadan i september är Lilla kyrkan i Borgå nu renoverad och i bättre skick än någonsin.
    2.2.2016 10.45 2.2.2016
    Tallmo får äventyrspark till våren
    »Äventyrsparker har blivit populära runtom i Finland. Nu ska Sibbo också få en.
    2.2.2016 15.59 2.2.2016
    Borgåroddare slog OS-medaljör
    »Borgåföreningen Nesteen Soutajats Joel Naukkarinen och Antti Kilpeläinen bar den finländska flaggan högt i en internationell tävling i Estland i stenhårt sällskap.
    2.2.2016 15.57 2.2.2016
    "Vi kan gå hela vägen"
    »Akilles försvarsklippa Petteri Lampinen, ser att grönskjortorna har alla förutsättningar att gå ända fram till bandyligans final.
    1.2.2016 14.46 1.2.2016
    Klienter evakuerade vid Brandbacken
    »Ett rörbrott på tredje våningen vid servicecentret Brandbacken har gjort att åtta klienter tvingats lämna sina lägenheter.
    1.2.2016 14.12 1.2.2016
    Skolskjutsarna i Borgå får hyfsat betyg
    » Vårdnadshavarna ger skolskjutsarna betyget 7,37 på skalan 4-10.
    1.2.2016 13.53 1.2.2016
    Boende vill ha fria ytor mellan husen
    »Ett efter ett reser sig husen i Hassellunden i Sibbo.
    1.2.2016 09.29 1.2.2016
    Brudparen köar till domkyrkan
    »Domkyrkan är en oerhört populär vigselplats och den måste bokas i god tid.
    1.2.2016 09.06 1.2.2016
    Infarten till en stad är en imagefråga
    » Har du idéer om hur västra infarten till Lovisa kan utvecklas? Svara då på en enkät som finns på nät...

    körsektionen

    Torgkameror i Borgå & Lovisa

    Borgå torgkamera

    Lovisa torgkamera

    5.1.2016 18.43 5.1.2016
    Jacobs korta liv gjorde skillnad
    Lokalt
    »Jacobs liv var inte meningslöst utan bidrog till två viktiga förändringar för prematurer och deras föräldrar.
    Helén Kurri
    27.1.2016 07.49 27.1.2016
    Blogg: Mat som farmor Saga gjorde den
    Lokalt
    » Fastlagsbullar och Runebergstårtor, den bästa bullsäsongen är på kommande!
    Micaela Röman
    11.12.2015 11.49 11.12.2015
    BLOGG: Bakom rubrikerna
    Lokalt
    » Det som landar i tidningen är sällan hela sanningen.
    15.1.2016 16.04 15.1.2016
    De filmade
    sekunderna av under
    Kultur
    »För filmaren och dykaren Teemu Liakka gällde det att vara på rätt plats i rätt tid – precis som med alla unika tagningar i naturfilmen Sagan om sjön.
    Petra Lind
    26.11.2015 15.04 26.11.2015
    Han ger barnen verktyg via teatern
    Kultur
    »Borgåbon Pentti Kinosmaa har under de senaste tio åren profilerat sig som en hängiven aktör inom teater och drama, med ständig fokus på barn och unga.
    Petra Lind
    8.12.2015 15.20 8.12.2015
    Irina Björklund lever i stunden
    Kultur
    » Le moment – On hetki heter sångaren, låtskrivaren och skådespelaren Irina Björklunds jultida kyrkokonsert. Så är hon också den som vill leva i stunden.
    Petra Lind
    Östnyland
    • Nyheter
    • Opinion
    • Kultur
    • Livsstil
    • Sport
    • Brott & Olyckor
    • Läsarmaterial
    • Goda nyheter
    ostnyland.fi

    Östnyland utkommer fem dagar i veckan

    Utgivare: KSF Media Ab

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Östnyland: Micaela Röman

    Borgå:
    Postadress: 
    Östnyland, PB 200, 06101 Borgå, Finland
    Besöksadress: Linnankoskigatan 28, 06100 Borgå
    Kundservice: 020 7569 650, måndag–fredag: kl. 8-16

    Lovisa:
    Postadress:
     PB 58, 07901 Lovisa, Finland
    Besöksadress: Sibeliusgatan 10, 07900 Lovisa
    Kundservice: 020 7569 650, måndag–fredag: kl. 8-16

    Redaktionen: 020 7569 622, redaktion@ostnyland.fi, fornamn.efternamn@ksfmedia.fi

    Fax  019 534 82 44

    Insändare:  debatt@ostnyland.fi