Blixtlås från Teisala har åtgång
Oy S-O Olenius Ab är ett av få företag i Finland som tillverkar blixtlås. Några planer på att lägga ut produktionen till billigare länder finns inte.
BORGÅ De flesta större finska företag med anknytning till textilbranschen låter sy eller producera i länder med lägre kostnader. Ett företag som valt att gynna inhemskt är S-O Olenius i Teisala. S-O Olenius har flera ben att stå på, men blixtlåsen är företagets största produkt. Företaget tillverkar blixtlås till bland annat jackor, arbetskläder och presenningar av olika slag.
– Trehundra på en dryg halvtimme, säger Sari Eriksson som sitter vid en av maskinerna och tillverkar blixtlås av färdig metervara.
Vid en annan maskin står Johan Krogell. Han matar in ett tygband i maskinen. Det förstärks med en tejpremsa innan upphettad plastmassa pressas ut på bandet och blixtlåsets tänder stansas ut till önskad längd. Efter det sätts låsmekanismen på plats.
Företagaren Monica Olenius säger att en fördel med egen produktion är att företaget kan reagera snabbt på de beställningar som kommer in. De blixtlås som Johan Krogell tillverkar är stabila och starka och avsedda att användas i arbetskläder. En annan dag kan beställningen handla om glittriga blixtlås som ska användas som en detalj på något klädesplagg.
– Vi har ett mycket brett sortiment, säger Monica Olenius.
Alla som förargat sig över ett krånglande blixtlås i vinterjackan vet hur viktigt det är att den fungerar bra. Men blixtlås tycks vara något som används för att pressa ner priset.
– Till och med dyra märkesväskor eller -stövlar kan ha odugliga blixtlås.
Kapsylväskor
En annan stor del av S-O Olenius omsättning utgörs av import och partihandel inom ett vitt begrepp som kallas sytillbehör. Till det hör till exempel nål och tråd, stickor, virknålar, knappar och band av olika slag. Ett nytt inslag är tyger.
– Fördelen med dem är att de levereras i längder på sex meter och inte i stora packar. Det har våra kunder uppskattat, säger Monica Olenius.
Efterfrågan på sytillbehör följer trender. För en tid sedan var det populärt att tillverka kassar av kaffepaket.
– Till dem behövdes band och vi försåg kunderna med polypropenband i samma färg som kaffepaketen, till exempel grönt som på Presidentkaffet eller rött som på Juhla Mokka, säger företagets vd Annika Nyström.
Kaffepaketskassarna har fått ge vika för följande trend. För tillfället står kapsyler från ölburkar högt i kurs. De som tycker om att pyssla slipar först ner kapsylernas vassa kanter.
– De använder sedan mycket grova virknålar och grov tråd och virkar det till väskor eller börsar som förses med ett silvrigt blixtlås.
En annan ny trend är att sy dynor och därför har försäljningen av blixtlås till dynor har ökat.
Löpande band. Sari Eriksson kapar blixtlås till önskad längd. Foto: Kristoffer Åberg.
Recession
De ekonomiskt svåra tiderna i början av nittiotalet var inte svåra hos S-O Olenius utan företaget hade sina bästa år någonsin. Konsumenterna sparade genom att lappa gamla plagg i stället för att köpa nya. Kläder användes på nytt i större omfattning än i dag.
Samma trend märks inte nu. Mycket av det handarbetskunnande som mådde gott för tjugo år sedan har försvunnit. Det finns människor som handarbetar mycket, men det finns också många som inte kan använda en symaskin.
– Vår konkurrent är tiden. Handarbete konkurrerar med många andra aktiviteter om konsumentens fritid, säger Monica Olenius.
Förr sydde man för att det var billigare än att köpa, i dag syr man för att man vill ha kläder som är personliga. Det finns också ett tydligt behov av praktiska färdigheter. Monica Olenius berättar om ett evenemang i Esbo.
– Marthorna ordnade ett evenemang där man lärde konsumenterna att lappa, stajla och återvinna kläder. Över tusen personer kom. Marthorna hjälper via sin syförening människor att använda sina symaskiner.
S-O Olenius försäljning sker tillsvidare huvudsakligen via företagets försäljare, i framtiden också via nätet. En typisk kund är ett enmansföretag inom sytillbehör; eventuellt har företagaren en eller två anställda.
– I Finland finns det fortfarande många sytillbehörsaffärer, men många av företagarna är i pensionsåldern och alltid hittas inte en efterträdare.
Återvinning
Den nya hjälplösheten är säkert utbredd, men samtidigt finns det en ökande medvetenhet om ett växande textilavfallsberg. Finländarna köper ungefär tretton kilo nya kläder och hushållstextilier per person varje år och det uppstår miljontals kilo textilavfall. Stora mängder användbara kläder hamnar på soptippen. Efter den 1 januari 2016 är soptippen inte längre ett alternativ eftersom det blir förbjudet att deponera organiskt material på avstjälpningsplatsen.
Konsumtionsvanorna är avgörande för textilavfallet. Finlands svenska Marthaförbund uppmanar konsumenterna till att köpa nytt med eftertanke, att ta väl hand om kläderna och lappa vid behov.
– Jag tror att folk har fått nog av lågprisimporten och hellre väljer bättre kvalitet, säger Monica Olenius.
Det kan hända att den nya lagen påverkar företagets omsättning på ett gynnsamt sätt.
– Intresset för handarbete lever starkt på många håll, till exempel besöktes hantverksmässan i Tammerfors i höstas av 44 000 personer. Det uppstår också nya konsumentgrupper, ett exempel är chearleadergrupper. De behöver band, lim, strass och pärlor till sin utrustning, säger Annika Nyström.