Beredskapen är ständigt under lupp
När samhället, tekniken och miljön förändras måste kommunerna ständigt uppdatera sina planer för hur de vitala funktionerna ska tryggas under olika störningssituationer. Allt från vanliga stamnätsbrott till cyberattacker finns med i Borgå stads beredskapsplaner.
BORGÅ Enligt beredskapslagen ska kommunerna förbereda sig för oväntade händelser eller störningssituationer. En störningssituation definieras som ett hot eller en händelse som äventyrar samhällets säkerhet, funktionsförmåga eller befolkningens levnadsmöjligheter och där hanteringen förutsätter en mera omfattande eller intensivare samverkan och kommunikation än vanligt mellan myndigheterna och övriga aktörer.
Förvaltningsdirektören i Borgå Outi Lehmijoki säger att staden har sammanlagt sju beredskapsplaner för olika sektorer och dotterbolag. Enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är planerna sekretessbelagda men Lehmijoki kan ändå berätta om beredskapsplaneringen på ett allmänt plan.
Själv ansvarar hon för Borgå stads allmänna beredskapsplan som uppdaterades senast i juni 2013 och dessutom koordinerar hon bland annat gemensamma beredskapsövningar. Lehmijoki säger att staden kontinuerligt följer med utvecklingen i samhället och uppdaterar beredskapsplanerna enligt behov.
– Allmänt kan man säga att beredskapsplanerna innehåller beskrivningar och rutiner för hur man inom stadens olika verksamhetsområden ska agera vid olika oväntade händelser som till exempel omfattande och långvariga elavbrott.
Tågordningen är enligt Lehmijoki att stadens ledningsgrupp sammanträder redan då det råder misstanke om att det skett en allvarlig incident.
– Ledningsgruppen tar utgående från beredskapsplanerna beslut om vilka åtgärder som ska vidtas och vilka sektorer som berörs. Om vi igen tar elavbrottet som exempel så diskuterar vi så klart med Borgå Energi. Vi samarbetar även med representanter för bildningssektorn om hur till exempel skolorna påverkas och med social- och hälsovårdssektorn om hur äldrevården berörs.
Förvaltningsdirektör Outi Lehmijoki har sju beredskapsplaner att hålla koll på. Foto: Kristoffer Åberg.
Statliga guider
Vid oväntade och eventuellt hotfulla händelser är det viktigt att på bästa sätt få ut information till de berörda stadsborna.
– Det finns klara direktiv om vem som informerar och till exempel skriver pressmeddelanden i olika situationer. Om incidenten är begränsad till en enskild sektor så kommer informationen därifrån, till exempel Borgå Energi eller räddningsverket kan informera om frågor som gäller dem. Om det däremot handlar om mer utbredda saker sköts informationen centralt.
Förvaltningschef Piia Väntsi koordinerar beredskapsplaneringen inom social- och hälsovårdssektorn. Den uppdaterades senast i början av augusti och hon säger att Social- och hälsovårdsministeriets guidedokument styr utvecklingen av beredskapsplanen.
– Arbetet med att uppdatera planen så att den beaktar nya hotbilder pågår kontinuerligt. Till exempel Regionförvaltningsverket och Närings-, trafik och miljöcentralen har en grupp som diskuterar vad en storskalig invandring kan medföra. Kommunerna har representanter i den här gruppen.
På Borgå Vatten säger biträdande direktör Mats Blomberg att affärsverkets beredskapsplan i princip beskriver hur man ska förbereda sig på alla eventualiteter som kan äventyra verksamheten.
– Vi talar till exempel om rörbrott eller föroreningar i vattnet. Eltillförseln är också mycket viktig, en del av våra anläggningar stannar om elen går av. Planen beskriver också verksamhetsmodeller under mer extrema undantagsförhållanden som till exempel sabotage eller krigshot. Även då är ju rörbrott, föroreningar och elen de viktiga frågorna men omständigheterna är besvärligare. Riskbedömning och förebyggande åtgärder är också viktiga delar av beredskapsplanen.
Färsk plan
Borgå Vatten fick en uppdaterad beredskapsplan år 2014 och Blomberg säger att hotbilderna till vissa delar har förändrats.
– Vad som anses vara de största hotbilderna för tillfället varierar utgående från hur världen ser ut. Till exempel klimatförändringen och extrema väderförhållanden har fått mer uppmärksamhet.
Apropå väder säger Blomberg att en mild vinter är bra för den dagliga verksamheten vid Borgå Vatten.
– När jorden inte är frusen suger den bättre upp vatten vilket minskar pressen på regnvattennätet.
För att kunna tillämpa beredskapsplanen när det gäller behövs övning, Blomberg berättar att affärsverket redan några gånger övat enligt den nya beredskapsplanen.
– Vi har en jourgrupp som består av anställda som rycker ut för att reparera läckor och andra störningar utanför arbetstid. Den här gruppen deltar också i övningar där man tränar för olika scenarier.
Blomberg säger att Borgå Vatten fått tillämpa sin beredskapsplan då och då, men särskilt ofta händer det inte.
– År 2011 skedde ett rörbrott i Saxby som torrlade vissa delar av det västra området. Röret gick av på ett sådant ställe att vi endast kunde använda en reservförbindelse med lågt tryck vilket ledde till att högt belägna byggnader blev utan vatten i ett par dagar. Det är den allvarligaste situationen under de senaste åren.
Hotbilderna förändras
Även Borgå Energi har en beredskapsplan med direktiv om hur man ska tackla olika störningssituationer. Vd:n för Borgå Elnät Magnus Nylander, säger att planen beskriver bland annat hur man ska agera vid vanliga störningssituationer relaterade till stormar, snö eller åska.
– Men eftersom det här hör till vår dagliga verksamhet så behöver vi ju inte läsa ur planen varje gång det till exempel ligger ett träd på linjen. Däremot är planen mycket viktig när det gäller mer sällsynta störningssituationer, planen innehåller bland annat namn och kontaktuppgifter till nyckelpersoner inom olika organisationer, säger han.
En situation som planen beskriver är till exempel vilka åtgärder Borgå Energi ska vidta om det råder brist på el.
– I offentligheten har det diskuterats att strömmen kan "ta slut" under smällkalla vintrar om det blir störningar i elimporten från öst. Då får vi en begäran från stamnätsbolaget Fingrid om att vi måste få ner elförbrukningen. I praktiken leder det till att vi stänger av elen för ett par timmar åt gången i olika områden.
Magnus Nylander säger att beredskapsplanen uppdateras varje år och att man även ordnar övningar tillsammans med räddningsverket, stadens personal och armén. Världspolitiken återspeglar sig inte direkt på verksamheten i Borgå men Nylander säger att man visst funderar på framtiden även på Borgå Elnät.
– Senast jag var på en landsförsvarskurs behandlade vi bland annat terror och cyberhot. Det är inte endast vädret som kan orsaka störningar utan verksamheten kan också hotas via cyberattacker. Därför är våra system redan nu åtskilda från övriga internät.