Fadderverksamhet lindrar ensamheten
Värst är ensamheten, säger Torolf Björklund, 77. Om han fick bestämma skulle han få besök av studerande varje dag. Fadderverksamhet för äldre är nu en permanent del av läroplanen på Point College.
BORGÅ En plåt jultårtor gräddas i ugnen, det blir årets första för Torolf Björklund fast det snart är jul.
Nu blir en till plåt bakverk till vid bordet hemma i Vårberga. Torolf Björklund skär koncentrerat små diagonala snitt i degfyrkanterna, Janika Järvinen och Tessa Lindroos hjälper till. De knallröda tomteluvorna lyser upp den annars gråa dagen.
I dag är Järvinen och Lindroos här på egen tid, men i allmänhet brukar de hälsa på Torolf Björklund en gång i veckan som en del av närvårdarstudierna på Point college. Fadderverksamheten för äldre är ett samarbete med staden och har varit så lyckat att det permanent fått ersätta en del av den mer traditionella undervisningen i skolan.
– Det här är en fin chans att få träffa en äldre människa, det lyser upp dagen för båda parterna, säger Tessa Lindroos.
– Toffe har blivit viktig för oss, säger Janika Järvinen och ler mot den gamla mannen.
Stöd i vardagen
Här sker något som inte går att lära sig ur böckerna. Studerandena får en första kontakt med den äldre, värdefullt när det snart bär av på praktik och sedan ut i arbetslivet.
Studeranden gör upp en plan för kost och gymnastik, berättar Seija Ruotsalainen-Karjula som koordinerar projektet från Point colleges sida, många äldre äter ganska enformig mat och rör på sig lite. Då kan det vara till stor hjälp att tillsammans gå till affären och bekanta sig med olika råvaror och gå på promenad tillsammans då det för många äldre kan vara skrämmande att gå ut ensam.
Men mycket handlar om helt vanlig samvaro och vardagliga aktiviteter snarare än officiella kartläggningar. Den sociala aspekten kan vara en ljusglimt i en för övrigt ensam vardag.
– För somliga kan faddern vara den enda som kommer och hälsar på under hela veckan, säger Seija Ruotsalainen-Karjula.
Ensamheten värst
De går till matbutiken, umgås, promenerar och dricker kaffe. Det betyder mycket för Torolf Björklund. Han har känt sig ensam sedan hans fru dog för femton år sedan.
– Ensamheten är värst.
Om han fick bestämma skulle studerandena som blivit så viktiga för honom få komma på besök varje dag. Sällskap gör honom lyckligare.
– Jag saknar dem när de går, säger han, och visar hur han märkt ut i kalender när faddrarna ska komma på besök nästa gång.
Janika Järvinen och Tessa Lindroos får mycket ut av fadderprojektet. – Toffe har blivit en vän.