Identitetskris väntar kommunerna
Inte mycket blir kvar i kommunerna att bestämma över då vi lever i den nya landskapsmodellen. Men det roliga blir kvar säger kommundirektören i Sibbo, trots att han väntar en identitetskris.
SIBBO Det är mycket som tynger en kommundirektörs axlar i små kommuner. Är det något som inte fungerar så ringer kommuninvånarna direkt till direktören och ber honom fixa det. Också i Sibbo förväntar sig många att Mikael Grannas ska rycka ut då saker och ting inte fungerar som de ska. Vi frågar honom hur han ser kommunernas framtid då de nya landskapen tar över.
– I framtiden kan jag bara säga: ring regionförvaltningen!
Grannas säger det som ett skämt, men det finns en gnutta sanning i den framtidsvisionen. Den nya landskapsmodellen betyder att en "megastor fixarfabrik" byggs upp för att sköta social- och hälsovården från Hangö till Lovisa, konstaterar Grannas. Allt blir trögt, och några besparingar tror han inte på.
– Finland blir det enda landet där man integrerar social- och hälsovården i en enda organisation. Där finns också räddningsväsendet, kollektivtrafiken, landskapsförbundets verksamhet och allt det som Närings- trafik- och miljöcentralen sysslar med. Jag ser inte att närservicen blir bättre i en sådan modell.
Slakt väntar
Grannas räknar med att ungefär hälften av landets sjukhus och hälsostationer kommer att köras ner. I Nyland försvagas troligen sjukhusen i Borgå, Lojo och Hyvinge.
– Centralorterna vinner medan servicen i glesbygden försvagas. I Sibbo går det så att Nickby hälsostation troligen blir kvar, men det byggs ingen ny hälsostation i Söderkulla. Södra Sibbo kommer att få sin service via privata aktörer för ju mer som stängs, desto mer lämnas marknaden öppen för privata att ta över. De privata får helt enkelt lappa till det som den stora fabriken inte klarar av.
Planerna att bygga nytt i Söderkulla har skrinlagts eftersom kommunen inte kan veta hur det går med de kommunala fastigheterna i den nya modellen. Köper staten fastigheterna och till vilket pris, eller hyrs de ut till privata aktörer? Troligen skjuter kommunen också på beslutet att bygga ny räddningsstation i Nickby på grund av osäkerheten.
Privata lappar på
Pengarna ska enligt planerna följa klienten och Grannas tror att det blir så att man sätter ett pris på bastjänster. Sen får de privata erbjuda mer om de kan, till det pris som fastställts.
– Frågan är hur den offentliga sektorn klarar av att erbjuda service åt alla, eller om den tappar klienter.
Mikael Grannas tror att det blir väldigt svårt att leda en så stor och spretig organisation.
– Det handlar om omkring 100 000 anställda med mycket varierande uppgifter. Det blir Finlands största arbetsgivare. Det blir ett stort kaos som pågår i 3–5 år, vilket innebär låg produktivitet och höga kostnader. Jag hoppas att kommunerna under övergångstiden får sköta närservicen.
Vem ska sköta?
Grannas ser stora frågetecken i arbetsfördelningen mellan stat och kommun.
– Det är kommunen som ska ansvara för invånarnas välfärd. Men var går gränsen? Sibbo har utvecklat äldreomsorgen för att de äldre ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Men ska kommunen i framtiden bara se till att klienten tas omhand inom vården, av staten?
Kommunen har försökt hitta modeller där ett mångprofessionellt team tar sig an unga som behöver stöd. Men det har visat sig vara svårt då socialsidan inte ser den unga som en klient, innan hen hamnat i så stora problem att barnskyddet rycker ut.
– Bildningssidan och socialsidan borde hitta en modell för en ungdom som inte orkar gå till skolan. Men det är kämpigt, och det kommer inte att bli bättre om kommunerna räknar sina pengar och gärna skuffar över problemen på staten.
Grannas frågar vem som ska ansvara för "det goda livet". Vem ska förebygga?
Våra pengar och andras pengar
Besluten handlar om stora pengar. Om stora problem förebyggs av kommunen kostar det kanske 20 000 per år, om barnskyddet och landskapet måste omhänderta en ung klient kostar det 120 000.
– Om det skulle gå så att landskapet inte sköter om våra ungdomar, eller våra äldre, så måste vi bygga upp parallellorganisationer. Det blir dyrt.
Grannas konstaterar att det är kommunerna som sköter både utbildning och den sociala sidan i andra länder med landskapsmodell.
– Nu har man glömt unga med problem och äldre som bor hemma.
Ljuspunkter
Men Grannas ser inte bara mörkt på framtiden.
– Det roliga blir ju kvar i kommunerna. Vi vet att Sibbo växer och vi kan satsa på nya företag, utbildning och kultur. Vi kan arrangera jippon och ha riktigt roligt och vara på gott humör.
Politiskt och identitetsmässigt väntar nya utmaningar. Kommunerna har vuxit upp runt folkskolor och fattighus och nu hamnar man i en identitetskris där beslutanderätten tas bort. För politikerna väntar nya utmaningar; vill man syssla med social- och hälsovård så kan man satsa på landskapsfullmäktige. Vill man jobba med bildning och kultur så gäller kommunpolitiken.
– Nyland med sina 1,6 miljoner invånare måste säkert ha regionala nämnder. Men de som ställer upp i landskapsval måste vara kända över hela Nyland för att bli valda. Det blir inga billiga kampanjer.