Slutet nära för svensk yrkesutbildning
För den svenska yrkesutbildningen återstår bara terminalvård och den finska yrkesutbildningen visar nonchalans mot ägarna. Sibbos Mikael Grannas är redo att lotsa kommunen ut ur den östnyländska yrkesutbildningen.
ÖSTNYLAND När stadsfullmäktige i Borgå på måndagens möte godkände budgeten för 2016 godkändes också förslaget att låta göra en utredning om vad som händer om staden går ut ur alla samkommuner för yrkesutbildning på andra stadiet. Staden ska också erbjuda andra ägarkommuner möjlighet att delta i utredningen.
Sibbo går sannolikt med i utredningen.
I juni gav kommunstyrelsen sina direktiv om hur ett campus i Harabacka kan förverkligas på Sibbo kommuns villkor, att man först beslutar om förvaltningsmodellen, att den utgår från en språklig uppdelning och att bygget inte belastar kommunens ekonomi. Om Sibbos villkor inte uppfylls vill kommunens inleda förhandlingar om att dra sig ur utbildningssamkommunerna, meddelade kommunstyrelsen då.
Kommundirektör Mikael Grannas har gjort en del förberedelser.
– Vi kommer säkert att gå med i Borgås utredning. Det verkar inte bli något campus och i och med det ser jag ingen framtid för Inveon.
– Inveon gör goda resultat med eleverna men när man mot det ställer situationen med de dåliga fastigheterna och det sjunkande elevantalet finns det bara en väg, och den går nedåt. Kassan kommer att sina om fem till sex år, nu handlar det bara om terminalvård.
Grannas gör också en bedömning av situationen vid IUKKY, Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, med bland annat Amisto och Edupoli.
– Den finska yrkesutbildningen är säkert livskraftig men där har man i stället problem med ägarstyrningen. Som representant för en ägarkommun kan jag inte ha förtroende för deras ledning.
Lämnar dålig smak
Grannas lyfter upp problemet med ett ärende som gällde den finska samkommunens fonder. Samkommunen ville upplösa fonder för att bland annat kunna få sin budget i balans. I ett sent skede visade det sig att också ägarkommunernas budgetar skulle belastas av fondupplösningen.
– Vi hade fått beskedet att ärendet skulle dras bort från samkommunstämmans lista. I stället sammankallades ett extra styrelsemöte och stämman gjorde ändå en fondupplösning, inte för hela summan, men nog så mycket att det kommer att märkas också i Sibbos ekonomi, säger Grannas.
– Ett sådant förfarande skapar inte förtroende hos ägarkommunerna.
Grannas är alltså beredd att ta Sibbo ur de östnyländska yrkesutbildningssamkommunerna.
– Det kan i värsta fall kosta oss dryga två miljoner euro men om alla medlemskommuner gemensamt kör ner verksamheten blir resultatet naturligtvis ett annat.
Sibbo äger också andelar i det finska Keuda och den svenska Framtidsskolan.
– När man jämför situationen i yrkessamkommunerna i öst och i väst är det som natt och dag, säger Grannas. Det är aldrig några bekymmer i väst. I öst får vi däremot aldrig någon lösning till stånd. Det lämnar en dålig smak.
Många konsultutredningar
I Lovisa har man inga aktiva planer på att gå ut ur yrkessamkommunerna. Stadsstyrelsen har däremot i maj, i samband med campus-frågan, beslutat att staden inte deltar i fler utredningar kring yrkesutbildningen.
– Det finns en väg att gå, som man nu borde överväga allvarligt, säger stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbrook-Wirén. Det handlar om en fusion mellan Inveon och Prakticum, då kan man också gå vidare med campus.
Markku Kantonen är rektor vid IUKKY, Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä. Han konstaterar att det redan har gjorts rätt så många konsultutredningar kring yrkesutbildningen i Östnyland, men han vill inte spekulera i följderna om någon av ägarkommunerna drar sig ur.
Rektor Solveig Mickels vid Inveon är inte förvånad över Borgå stads initiativ.
– Jag har redan en tid sett det som en realistisk möjlighet att staden tröttnar på situationen som den är i dag.
Kommunpolitikern Ulf Backman, SFP, sitter bland annat i samkommunstämman för IUKKY. Han uttrycker sig mer rakt på sak.
– Allt handlar om vem som ska ha vilken makt. Här i Östnyland har vi svårt att nå samförstånd och en orsak till det är att Borgå har målat in sig i ett hörn. När Borgå kommer med sina åsikter så upplevs de som diktat av alla andra kommuner, och som diktat formuleras de oftast också.