Goda resultat hotas av sparpolitik
Arbetet mot ekonomisk brottslighet ger staten mer inkomster än det tar. Regeringen vill spara även här, och det väcker många frågor.Varför vill man bryta en positiv trend som kan visa resultat frågar utredare Markus Hammarström i Borgå.
BORGÅ Under knappt två år har polisen kunnat satsa på att utveckla metoderna för att utreda ekonomiska brott. Vid det Östnyländska polisdistriktet har 13 personer rekryterats, fått utbildning parallellt med arbetet och förbättrat utredningsstatistiken på ett slående sätt. Nu hotas den positiva trenden av regeringens nedskärningar.
– I värsta fall måste sju utredare bort inom det Östnyländska polisdistriktet, ingen vet ännu hur det går. Vi får hoppas att regeringen backar och hittar finansiering för förebyggandet arbete mot grå ekonomi. Med positiv attityd kan man kanske se lite ljus i tunneln.
Det säger äldre konstapel Markus Hammarström som oroas över att en verksamhet som så tydligt visat sig ge mer än den tar, inte fått genklang bland regeringspartierna. Trots att en utredare kostar staten omkring 60 000, men hämtar in omkring 110 000.
Regeringens sparkrav skulle i värsta fall innebära att cirka 90 utredare måste flyttas bort från utredningen av ekonomiska brott.
Kräver uthållighet
Markus Hammarström har jobbat med ekonomiska brott under fyra år och specialiserat sig på konkurs- och gäldenärsbrott, skatte- och bokföringsbrott. Det är som alla ekonomiska brott något som kräver goda sittmuskler.
– Det passar mig, jag trivs med att gräva i siffror och jag har uthållighet, medger Hammarström.
Avdelningen han jobbar på har visat fina siffror, i september i år har gruppen utrett 33 fler fall än vid samma tidpunkt året innan. Det är en ökning på över en fjärdedel, och Hammarström säger att det är en direkt följd av personalökningen och effektiverade processer.
Oftast handlar utredningarna om fusk inom mindre företag och summorna varierar från några tiotusen till några hundratusen euro.
– Men skadan som brottet åsamkat kan vara hundratals miljoner om brottet till exempel lett till att någon oskyldig varit tvungen att försätta sitt företag i konkurs.
Nu är 17,1 procent av brottsanmälningarna äldre än två år. Åren 2011-12 var 36 procent äldre än två år. Att brottsanmälningar ligger på hög för länge är något som Finland upprepade gånger prickats för av både Människorättsdomstolen och riksdagens justitieombudsman.
Tilläggsresurserna har också förbättrat statistiken över hur lång tid en utredning tar, som värst drog de ut till ett medeltal på 450 dygn, nu är man nere vid 288 dygn.
Var är logiken?
Hammarström förstår inte regeringens logik.
– Det är ofattbart. Varje utredare hämtar ju in nästan dubbelt upp så mycket som hen kostar.
Markus Hammarström är själv en aktiv socialdemokrat och sitter i Borgå fullmäktige. Han säger ändå att han inte ser en ideologi bakom regeringens förslag.
– Jag tror att det handlar om kortsynthet, inte en politisk agenda. Den grå ekonomin inverkar stort på hela samhället och förebyggandet av den är ytterst viktig. Den grå ekonomin förvränger marknadssituationen för företagen och konsumenterna, på lång sikt är den grå ekonomin till ingens fördel.
Många misstänker trots allt att det ligger en politisk agenda bakom viljan att minska på utredningarna och man påpekar att lagförslaget som tillåter att aktieinnehav döljs i förvaltningsregister och förslaget om verksam ånger i beskattningen också innebär att man försämrar möjligheten att utreda ekonomiska brott.
Kedja som brister
Hammarström framhåller behovet av arbete på lång sikt. Inom hans avdelning har man utarbetat ett utbildningsprogram som snabbt hämtat in nya utredare i teamet.
– Vi har jobbat mycket med det, utbildningen innebär att nya utredare får en handledning och att de snabbt kommer in i rutinerna.
Hammarström konstaterar att det handlar om en kedja; först utreder polisen, därefter tar åklagaren hand om utredningen och fattar beslut om åtal, sen kommer rättegången.
– Vi har hela tiden förbättrat kedjan och samarbetet och bland annat sitter en skatteinspektör och en person från utmätningen med i våra utredningar. Risken nu är att processen raseras, att vi förlorar det specialkunnande som arbetats upp på lång sikt. Och som har varit en god investering.
Varje år pensioneras omkring 300 poliser och risken är att vi kommer att ha brist på utbildade, kompetenta poliser befarar Hammarström.