Barn ska integreras också på svenska
Att integrera invandrarbarn enbart på finska är inte bra i längden. Det säger riksdageledamot Mikaela Nylander (SFP) som anser att även svenskspråkiga daghem och skolor i Borgå bör öppna dörrarna. Den som integreras ska kunna välja.
BORGÅ I dag integrerar staden sina invandrarbarn på finska, inte på svenska.
Mikaela Nylander, som ju också leder Borgåfullmäktige, anser att staden ska kanalisera resurser också till svenska sidan.
– Jag säger det här för att jag tycker att det är viktigt med integrering på båda inhemska språken. Det är också bra att både finsk- och svenskspråkiga barn får ta del av den mångkulturella vertklighet vi har i dag.
Hon anar dessutom att en olustig, kritisk debatt blossar upp i något skede om den finskspråkiga bildningssektorn ensam ska sköta integreringen.
– Om de svenskspråkiga dagisgrupperna och skolorna helt saknar invandrarbarn, beskylls vi av allt att döma förr eller senare för att inte behöva tackla olika språk, religioner och kulturer. För visst är det en utmaning. Redan i dag undrar föräldrar på en del håll i landet vad som händer med exempelvis skolklasser där upp till 70 procent av eleverna har annat modersmål än finska.
Nylander framhåller ändå att integreringsspråket ska vara ett frivilligt val.
Diskutera får man
Hon säger att frågor om skola och integrering ska diskuteras med skola och beslutsfattare så att vettiga lösningar hittas.
– Det är överlag okej att vara orolig och ställa sakliga frågor. Men det ska ske på rätt forum.
Alla människor har vissa rädslor och fördomar.
– Att kanalisera rädslorna mot dem som kommer mitt i natten är ändå förkastligt.
Det är oerhört sällan någon kontaktar exempelvis henne för att diskutera flyktingfrågor.
– Tyvärr finns det människor som inte bryr sig om att ta reda på fakta. De ser inte orsak och verkan utan bara dundrar på i blindo.
Hon dumförklarar ändå ingen.
– Det är många gånger svårt att skilja på fakta och lögner i synnerhet på nätet.
Hon hänvisar till exempelvis mvlehti som portionerar ut den ena lögnen efter den andra.
– Sedan delas lögnerna via sociala medier och blir "sanningar". Många läsare vet inte heller att mv står för mitä vittua utan man tror att sajten är seriös.
Det gäller alltså att få fram saklig information på ett effektivt sätt.
Ansvarstagande
Nylander är så trött på påståendena om att man i Finland inte får diskutera invandringsfrågor och att människor i yttrandefrihetens namn måste få slänga ur sig vad som helst.
– Visst får och bör man diskutera. Man ska diskutera och ifrågasätta invandringspolitiken överlag och hur vi ska sköta integreringen bättre. Yttrandefriheten igen är kombinerad med ansvar. Våld och hot om våld har ingenting med yttrandefrihet att göra utan är bara brottsligt.
På onsdagen diskuteras flyktingfrågor i Borgåfullmäktige. En ganska stor grupp asylsökande kommer av allt att döma till Johannisberg vilken dag som helst.
På frågan hur hon tror att stadsborna reagerar svarar hon så här:
Ställer sig någon och demonstrerar utanför förläggningen ska också jag och andra som tänker som jag stillsamt ställa oss där för att visa att vi resonerar annorlunda.
Hon föreslår också kontinuerliga träffar där de asylsökande får möta ortsbefolkningen. En kontinuerlig dialog är också viktig.
– Ingenting ska sopas under mattan. Uppstår problem ska de lyftas på bordet och lösas på ett sakligt sätt. Man löser ingenting genom att bete sig illa på gator och torg.
Alla blir inte kvar
Mikaela Nylander påpekar att Finlands lagstiftning hör till de strängaste inom EU.
– Alla asylsökande blir inte kvar. Långt över 40 procent får avslag.
Hon säger att man inte heller ska vara naiv och tro att det skärpta samhällsklimatet drabbar enbart invandrare.
– Alla som skiljer sig från mängden får sin del, även finlandssvenskarna.
Hon har noterat att varje gång hon uttalar sig i direktsändning i teve och talar också svenska ramlar hatposten in.
– Den riktar sig inte mot mina åsikter utan mot finlandssvenskheten. Numera skriver folk precis vad som helst.
Samtidigt som flyktingfrågorna diskuteras i alla kommuner förbereder de sig på det kommande året i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. I Borgå gäller det bland annat att i snabb takt fatta beslut i campusfrågan, som diskuterats i flera år utan resultat.
Nylander tror att alternativen är två.
– Antingen beslutar man om att inte bygga ett gemensamt campus och Point College och Inveon får hitta andra lösningar eller så enas man om en gemensam satsning och Borgå ger efter i språkfrågan.
Hon är övertygad om att det redan skulle finnas ett campus i Borgå om staden gått med på att lokalerna är gemensamma men inte strukturerna.
– Borgå flaggar för en tvåspråkig lösning men får inte flankstöd av andra. Vi kan inte vänta längre utan nu måste beslutet fattas.
Riksdagsarbetet
Regeringens reformer diskuteras vitt och brett för tillfället. Mikaela Nylander stöder reformerna rätt långt, men tycker annorlunda exempelvis om de aviserade nedskärningarna inom utbildning och forskning.
Vad arbetsmarknadsreformerna anbelangar efterlyser hon rättvisa.
– De flesta finländare vet att staten måste skära, men det får inte ske så att bara vissa yrkeskategorier eller inkomstgrupper drabbas.
Hon påpekar dessutom, att ju färre reformer, desto mera tvingas man skära och höja skatter.