Yrjas odlar grönsaker på grönt sätt
Det har varit förvånansvärt lätt att hitta avsättning för de grönsaker som Ulrika Rosendahl och Heidi Lunabba odlar i trädgårdslandet i Gislom.
PERNÅ Ekoodlingen breder ut sig. För fem år sedan odlades 7,2 procent av landets åkerareal ekologiskt, i slutet av 2014 hade andelen stigit till 9,4. Mätt i hektar är arealen 212 000, mot 163 000 år 2009. För tillfället finns det drygt 4 100 ekogårdar i Finland. Yrjas ska bli en av dem.
Ulrika Rosendahl tog över hemstället i Haddom 2014, men i praktiken har hon odlat gården sedan 2008. Yrjas har en areal på ungefär 60 hektar. Huvudgrödan är spannmål.
– Jag gick en tid i "Skuffis". En lärare tyckte att det var bakvänt att det odlas så mycket spannmål i Finland när höstarna här är fuktiga och klimatet nyckfullt. Han ansåg att jordbruket är för ensidigt, framför allt i Nyland, och att det finns kapacitet att odla annat.
Det blev inte agrolog utan arkeolog av Ulrika, men lärarens ord glömde hon inte utan hade dem i bakhuvudet när trädgårdslandet utvidgades från husbehovsträdgård till odling av grönsaker kommersiellt. Samtidigt har Ulrika beslutat att Yrjas ska bli en ekogård som riktar in sig på odling av både grönsaker och spannmål. Gården satsar inte allt på ett kort utan väljer att stå på två ben.
– Vi ansluter oss till systemet 2016. Alla som ska bli ekoodlare måste först genomgå en två år lång omläggningsperiod. Under de här två åren följer vi de regler kontrollsystemet förutsätter, men har ännu inte rätt att officiellt kalla våra produkter ekologiska. Den rätten får vi först 2018.
Femton sorter
För att en grönsaksodling ska komma med i systemet och bli ekogodkänd krävs en areal på minst en hektar. Det är också möjligt att lägga om odlingen på en gård så att en del är ekologisk och en del konventionell, till exempel så att grönsaker odlas ekologiskt och spannmål konventionellt.
– Vi har experimenterat i sommar med ett trädgårdsland som är en fjärdedels hektar stort. På den arealen har vi odlat femton olika grönsaker ekologiskt, utan konstgödsel och bekämpningsmedel.
Trädgårdsodling är arbetsintensivt och ett land som sträcker sig över en 2 500 kvadratmeter är för mycket att klara av enbart för hand.
– Vi har tagit traktorn till hjälp och spänt fast en radhacka bakom den och på det sättet kunnat göra ogräsrensningen lättare.
En sval och fuktig sommar har nackdelar, till exempel tog det lång tid för morotsfröna att gro och under tiden hann ogräset ta fart och gjorde det svårt att hitta morotsplantorna när det var dags för den första rensningen. En annan missräkning var att vildsvinen hittade nypotatisen och åt upp en tredjedel av den.
Sommaren har också haft fördelar, som uteblivet behov av vattning och få skadegörare.
– Våra kålsorter, kålrabbi, grönkål och palmkål, har trivts bra i fukten och svalkan. Jordloppor tycker om kålplantor, men det går att hålla dem i schack genom att täcka in med fiberduk tills plantorna har vuxit till sig.
Ulrika och Heidi har köpt upp hästdynga från en lokal ridskola och gödslat med den. Dessutom har de gröngödslat med gräsklipp.
– Pumporna odlar vi på gräsbädd. Vi har också tagit in kvävefixerande växter som bönor i vårt växelbruk.
Popup-affär
För att skapa sig en uppfattning om hur lätt eller svårt det är att hitta avsättning för grönsakerna gjorde de ett försök med en popup-handel i en affärslokal i Vallgård. Lokalen används i vanliga fall som arbetsrum.
– Vi fick kunder genast. Nu levererar vi färdiga kassar med grönsaker till våra kunder varje torsdag och delar ut kassarna i lokalen i Vallgård. Jag gillar direktkontakten med kunderna. Vi håller också kontakt med kunderna via Facebook.
Hon tycker att försäljning på beställning är ett effektivt och hållbart sätt att nå konsumenterna. Det uppstår inget svinn.
Yrjas levererar också till restaurangen Sakura i Lovisa och till en Reko-ring i Esbo.
För Ulrika och Heidi är intäkterna av grönsaksodlingen en biinkomst. Båda har andra yrken, Ulrika är forskare och Heidi bildkonstnär.
Utbildning och rådgivning
Ulrika har gått den obligatoriska utbildning som Nylands svenska lantbrukssällskap ordnar för blivande ekoodlare och hon har konsulterat NSL:s ekorådgivare.
– Torbjörn Lönnfors har guidat mig i djungeln och berättat hur vi ska lägga upp verksamheten och för att kunna undvika byråkratiska fallgropar. Allt inom ekoproduktionen ska vara dokumenterat och spårbart, det här gäller till exempel utsäde och gödsel. Ekoproducenten kontrolleras på ett helt annat sätt än vanliga odlare. Eviras kontrollörer besöker ekogårdarna årligen.
Torbjörn Lönnfors säger att ofta har en ny generation på gården en ny syn på hur lantbruket ska bedrivas.
– Men att det skulle vara en trend att omläggningen till ekoproduktion sker vid generationsskiften kan man inte säga. Det görs nog annars också.
Det finns statliga rådgivningspengar inom ett program som heter Råd 2020.
– Pengarna är inte avsedda för sådant som odlaren är förpliktigad att göra, som odlingsplan eller markkartering. Men handlar det om rådgivning som tar upp något nytt för gården, till exempel ekoodling, är rådgivningen gratis. Odlaren betalar endast momsen.